Aftonbladet – 5 november 1834, sida 1

nes tutvudstad med ett Desok, och Buropas Lidningar hade varit fyllda med beskrifoingar öfver den lysande emottagning, han rört. Den Ryske SjelfHerrskaren hade täckts sjeif vara fadder åt en af våra arffurstar och värdigats framställa den öaskan, art han måtte bära ett Ryskt Skyddshelgönws namn. Vår Armåe vere fournerad med de lyckligaste Ryska modeller, Vår hufvudstad hade nyligen, på räkningen af Rysk väaskap, haft besök af en Ned-ers ländsk prins och ännu senare af en Rysk Furste — ja vi hede till Finlands oförgätlige eröfrares, den Store Alexander: triumfest skickat en inom detta hus höst aktad generalspersoa — allt annat att förtiga. Nå säll hvad bevisade detta, om ej den mest intima, den m-st ömma vänskap? Vore det då tid att rusta till krig? eller månne styrelsen trodd denva vänskap icke vara rätt upprigtig eller sj-If ville gra dena värde grannen till sin dupe? Detta vore föga tänkbart. Således kunde, Talaren icke inse nåzon farhåga från detta håll eller något behot att rusta mot Ryssland. Och för Bysslaud — deita vore än mindre tänkbart -ja snart sagt onaturligt. T hvilken Svensk gåfve väl dertill en skillug — eller afventyrade icke heldre allt, för att tillintetgöra en dylik, nat:onaläran kränkande, plas — Ur den politiska synpunkten förefunnes derföre intet bebot af utomordenotbga anslag. — På den financiella sidan, så vore ställningen J-mväl betydligt förändrad sedau Riksdagens början, Konungens Rådgivare hade då, med elier utan afsigt, för Koonogen framstäldt en finansplån, som gaf hopp om oraliga öfver:kott, utan skatteökning, och Konsl. Marit hade derpå basera: sin proposition. Nu hade emellertid den ministeriella räknekonsten icke visat sig bätre än att, i stället för öfverskott, Riksgäld:; kontoret, blott för att beticka redan åtagne förbindelser, fade, enligt Siatsutsåottets betänk. ett behof af omkring 700,000 R:r om året. Item hade under Riksdagen bedröfli Ja behof yppat sig af kreditif, för koleran, tör missvext, för en af eldsvåda ödeligd stad. Både !illa och stora kreditiven skulle anordnas på Riksgäldskontoret. Riksdagens längd ökade utgifterna derför. Ea proposition om två millioaers kreditiv tll hypoteksföreningar vore, efter hvad man hade sig bekant, redan af Reg. beslutad. Allt detta, jemte de i allt fall med några 100,090 Rdr tidökade ordinarie st.tsanslagen medtoge alla möjliga tillgångar. — Således vore äfven de financella förhållanderna så. väsendtligt förändrade, att de extra anslagen icke borde beviljas. Den Militäriska delen af frågan låg ej ivom talarens förm ga att med tillväcslig säkerhet bedöma. Han kunde likväl i sådaut afseende icke förbigå att anmärka besynnerligheten af en befästnings spå n, som vore beräknad på en arbetstid af 60 år, såsom händelsen vore med Karlsborg. Talaren hemstälide, om icke tilläfventyrs inom denna tid hela pla-en kunde rara odughg eller möjligen arbetet böra öfvergilvas, antingen i anseende till förändrade politiska förhållanden, eller brist på medel till fulländningen. Nar men, oaktadt detta storverk icse vore beräknadt att blifva färdigt förrån orm ett halft århundrede, likväl framstallde fråga om extra anslag dertill och påstod dessa vara ytterst nödvändiga för vårt jelfförsvar, när man i öfrigt sett huruled2s Reg. ännu i denna stund icke medhunnit använda de vid sisa Riksdag beviljade extra anslag, så kunde man möjligen komma på den tankan, att afven med de öfrige, nu fordrade, icke vore så särdeles brådskande. Hr Lefren J. P. erhöll härefter ordet. Han ville ej ingå uti någon g:anskning af ämnets politiska del, emedan han ansåg en diskussion derom ligga helt och hället utom föremålet för Ridd. och Adelns öfrerläggning. Han erinrade likväl derom, att den Eu opeiska politiken, hvilzxen Hr Dalman äberopat, lika val kunde förändras til ett annat förhållande, som d:n enligt Hr D:s påstående gjort inom de sista 9 månaderna. För öfrigt behofde rustuingarne icke abe ett krig. De voro afven nödväcdiga för att kunna iskitaga en neutralitet, som bjöd någon aktniog. Äfven vänskapen ifrän en mäktig granne borde man kuana emottaga med väpnad hand, så framt men icke emoitoge hans egen til handkyssning. Just under freden borde man derföre bereda sig til kriget. För öfrigt bemötte Talaren invändningar. na om folkets öksde bördor m. m. m:d en kalkyl, som skulle visa, att den tillökning, om genom Stände:nas beslut komme att uppstå genom bränvinsoch tullbevillningen, skulle iemna full tillsårg till alla de extra snslagen,. enär Bidd. och Adeln på