Aftonbladet – 27 oktober 1834, sida 1

I ga den blott det eva till last. j De allmänna valens princip (inskränkt genom de af den politiska kloåheten bestämda vilkoren för valvättens utöfnirg) medför onekligen den fördelen, I att den, då den väljande bär icke med sitt val är bunden vid män af ett visst ståvå och yrke, eller boer.de i ett visst distrikt, lemnar honom ett friare urymme att lemna sitt förtroende år den värdigaste och skickligaste, 1 hvilket hänseende denra valprincip kan synas medföra en större sanrvelkhet derem, att natiomal-representationen verkligen skall komma att uigör.s af nationens visasie och ädiaste mediemmar, Men denna sannolikbet försvagas återv i ganska betydlig mån derigenom, att denna valprincip, i samma mån, som den :emsar valmannen en stö:re valfrihet, också öppnar ett vidsträcktare sp rum för intrigens och korruptionens förderfliga inflyielser. Den motsatta valprincipen iaskrönker deremot valfriheten inom långt tråsgsre gränsor, em-dan den väljande här enadast fir väla ex man af hans eget stånd, ech vanligtvis äfven boende inom :ett visst distrikt. Denna ia-kränktare valfrihet, ehuru den visst icke u:estinger aila intrigens och korruptionen: Inflytelser, öppnar dock måbär da j ör dem ett lika vidsträckt fslt som een anda. Men den Jlemvar ock den väljande mindre frihet att genom sina val utmä ka och på det offentiga I fvets skådeplats framkalia de största ta argerna, de utmärktaste medborgerliga förtjersterna. Ty icke är det på förband afgjordt att t. ex. inom hvarje division af ett stift, inom bvarje småstad eller hvarje härad fiara någon priest, borgare eller bon:e, som är fullt q valificerad oll nationa representan!. Des säljande kan derföre här ofta blifva nödgad alt emot sign öfvertyzelse välja exa miodre skicslig eler värdig, emedan han ej med sitt val får gå utom ett visst sård och ett visst distrikt. Någon ging har maa velat tillägga ståndseller korporations-priocipen ett afgjordt företräde ur det skål, att oe, enligt hvad man påstått, är der enca, son liter fullt förena sig med idden om stater, såsom en organism, h-ilkeo i sig innefatar en märgd af väsend I:ga stånd, yrken och intressen. Man har sagt just dessa för staten väsendtliga yrken och intressen böra representeras; och detta kan blott ske genom en vil ordsad Stindsreprecentation. När men gör sig faH reda för hura de i Statsorganismen innefattade väsendtliga organiska funktioner uttrycka sig eller utöfvas genom Stetens särskilta medlemmar, så kommer man derigenom till eo öfversigt af hvad man kan kalla de särskilta irom S:aten förekommande werksamhetsarter eller orken. De:ssa äro dels rent sde:clla eller andliga, d. v. s. sådana, som omed-Ibart åsyfta tillfreds tällavdet af Nationens högre, andliga behof (sådan är Ve: enskapsidkarens, hehgionslärarers och Konstniörens verksamhet) dels reella eller materiella, d. v. s. sådana som omedelbart åsyfta tilltredsställandet af folkets lägre sinliga behof (dessa tillsammans utgöra hela det industriella Ifvet) och dels äntlgen sådana, som, med en på en gang ideel och reel betydelse åsyfa att i sjilfva Statsförvaltnivgens särskilta funktioner uttrycka och realisera Statens id, så fullkomlizt, som det under gifna förhållanden är möjligt (dessa tillsammanzs utgöra Embetsmannayrket : alla dess högre och lägre deiar). Det har sin fullkomliga riktighet, att alla dessa yrken och intressen. t. ex. Religionens, Ve esskapens, Konstens, Jordbrukets, Slöjdernas, Handelns o. s. v., såsom alla för Staten våsendtliga, böra i ev fullständig Nationalrepresentatioa vara på behörigt sätt representerade och bevakade. Men man betraktar, ansåg Talaren, denna de särskilta yrkernas och intressenas representation ur en alltför lig och inskränkt synpunkt, om man tror att den ej kan vinnas annorlunda än genom Stårdsvis valda representanter. Hvarje medlem af en Nationa!representation (han må sjelf höra till hvilket Stånd, eller sysselsätta sig med hvilket yrke som hbeist) bör, såvida han skall värdigt uppfylla sitt kallsåsom Nationalrepresentant, betrakta sig, iCke blott såsom representant för sitt sä skilta stånd eller yr:e och dess särskilta intresse, utan säsone en Nationens representant, en vårdare af alla dess I I mm RR VR MR väsend liva intressen. Om ban ock 1 följd af sin närmare befattning med ett visst vrke måste finna sig uppmanad att inom Natiovairepresentationen företräde:v s lemra behöfliga specielia upplysningar i de ämnen som röra detta särstilta yrke, så blir han dock ej derföre en ensidig vårdare blott af detta I särskilta yrkes intressen. Om det ej kan bestrdas, att detta är den verkliga Ne tonal epres: nlantens -—r