Aftonbladet – 25 oktober 1834, sida 2

Uti Ridderskapets och Adelns Torsdazsplenum uppstod en debatt öfver ett beänkande från StatsU:tskottet i anledning af en motion utaf Friherre C O. Palmstjerna, hvarom en korrt redogörelse torde intressera Läsaren, i anseende till sjellva ämnets stora vigt, hvilket de föregående aren varit föremål för grundliga undersökningar 1 flere beömda arbeten . såsom Forssells statistik, G:efve Björnstjernas afbandling om Beskattningens grunder m. fl, sfvensom för en liflig polemik i tidningarva, eburn detta, äf ensom alla de ämner, hvilka äga sammanhang med några äldre förhållanden i det inre at samhällsskicket, och tillhöra , om vi så få utbycka oss, dess kroniska sjukdomar, under de nuvarande represen:atisa formerna kvappt syces kunrna bringas et steg fiamår. Friherre Palmstjerna hade nemligen i början af RBikstagen, under framstöllving derom, huru stegrad produktionsko toad, försvårad a sattning och oförminskade skatter hota att med lIarje är göra behållningen knappare för fordbrukaren , och deave blilver mindre och mindre i tillfälle att förbruka de varor, sem erbjudas genom fabrizerne och bavdeln, samt en trög afsättning för de senare minskar näringarnas lifl ghet och efterfrågan af jordbrubets produkter, erinrat om lagstiftarnes skyldighet , att i tid albjelpa sådana brister i beskattningen, som nypphäfva jemvigten mellan huf:udaringarnas belägenhet. Häribland räkBade Friherrn de alltför dryga grundskatter jordbruket miste bara i vissa orter. Med anledning deraf hade Friherrn iöreslagit, att Stats-Utskottet, vid förslags afgifvande öfver Statsverkets inkomster, måtte fört ehålla