Article Image
a VV MINI SP HLK LTS CT lementer, eller gör den förmögenheten till den enda grunden för val-beståmmivgen och inför derigenem penningesristokra icn. Ehuru utgående från samina synpnukt ledde sig talsren likval till ett i vissa delsr olika resultat, — Under det allmänna medborgerliga intresset, det a!t söka egen och andras trefoad och förädling syaas mig tvenee hufvudintiessen kunra subsumeras, det ena det, som arbetar för de materiella behofvens tillfredsstallande och som derunder närmast af.er enskilt trefnad och för:o ran, wen medelbori äfven det allmänna; det aodra det som närmast sigtar verksarsheten på statens allmäffna avge:äsenbeter under vilkor att den verkandes evskilta väl deriente befordras. Det förra kallade talaren näringsintresset, det sedna:e Embetsmannaintresset i dess rätta och ädla bewärhelse. Dessa äro ej hverandra motsa!ta, de uttrycka blott olika braflytiringer i stelens crgavim. När endera bir öfves vägande afventyras det helas beståod. Blir näringsintresset det rådande så alstras deraf en adfare mevstlighet förstörande egoism och egennytts; bir embetsmanovalutresset öfversvägande, så blir det för de producerande klasserna tärande och förtryckande, Derföre höra båda dessa intressen represenerss, och en sådan representation är vår närvarande. Näringsintresset nemligen i dess ome hufvudmomenter representeras af Bondeoch Borgare stånden. Det andra intresse s, hufvudrigtningar den ena som sysselsätter sig med mensklichetess selägenheter, hvilka blott medelbart röra Statens vexlonde former men oföränderligen utgöra dess lifspriecip — Relisicn soch Vetenskap, bevakas af presteståndet; cen andra som mera spvecielt cch praktiskt uttrycker statsorganismens olika funktioner — den egeniliga embetsmannaverksamheten — anser jeg hos oss vara representerad af BRidderssaper och Adela. Äro dessa iotresseu de för staten i allmänhet vasendtliga cci aro de, såsom jag sökt visa, hos oss represesterade; då ar äfven vär representation i ideer riktig, och all ingripånce förändring, all oms:öpning deraf icke endast onödig, uian äfven vadlig. Likaså finner talaren ett feiwte stånd med ett rält begrepp om sår representation oförenligt; ty hvilket elemevt i sambället skulle get förestalla, som icke redan är represen!erad!? Men att pn orepresenterade camhällsklasser inympas på de stånd, hvilka de kuena anses tillhöra, hade rwalaren ej något egemtligt emot, ehuru det hufvudsakliga redan synes vunnet, då intresset såsom sådart blifver bevakadt; men införlifvandet bör ske enligt hvarje stånds idec; och de civila embetsmännen synas stå i ett närmare förhållarde till Ridd. och Adeln än till PzesteStåndet. Hved beträffade vilkoren och formerna för ett oytt och förkortaat arbetssätt vid våra riksdagar, så instämde talaren i den yttrade önskan, att en sådan förändring i Ridd. och Adelas organisation måtte vid:agas, som till en betydlig del kunde minska ou öfverklagade tidsutdiägt. Vidkommande riksdagspersonalens indelning på tvenne kamrar, så befarade talsrep, på grund af vunnen erfarenhet vid de sammansatta Utskotten, att då så många personer på ett rum skola öfverlägga, snarare låvgsamhet än skyndsamhet deraf skulle föranledas; afsen blifver arbetet, i talarens taeke, bättre ju farre personer dervid lagt hend. Dessa och andra skäl gjorde talaren åtminstone tvekande att antaga det hör föreslagna nya, om hvars företråde hen ej var fullt öfvertygad .— Bistop Faxe, :om instämde i Utskottets förslag, kuede icke vilja tillstyrka en så hufvudsaklig förändiiog, som här blifvit föreslagen, hvilken föranleder rubbning af Stats-författvingen i dess djupaste grundval, och må hända icnebär sådan hvälfoing, som vanligen benämnes revolution, försvarbar endast usder wilkoret f den yltersta nödsändighe, men aldrig under sakernas lugnoa skick, med rättvisa eller ers med saneolik het genomförlig. Men i afscer.de på Utskottets föreslagna mympning på Pres!e-Ståndet, skijde talaren sig derifrån, och åberopace sin reservation. — Lekt. Laurenius ansåg det fullkomliga upphafvar det af det ståndsvis skeerde valoch representations älet och isförandet af allmänna val vara för närvarande äfventyrligt, åtminstone obehöfligt. Ståndsfördelringen kan öga rum, utan att förnärma eiler uttränga hitulls representerade lotressen. — Troligen bar det högljudda ropet på ombildning af representatiocea sm giltiga grund mindre i de ståndsvis skecnde riksdagsmannavaler, än de ständsvis skeende rksdegsförhandhogarne och den vissa klasser ensamt förbehållna representationsrättigbeten .Erkanr ande den på stirdsprincipen avun3

25 oktober 1834, sida 2

Thumbnail