Aftonbladet – 25 oktober 1834, sida 1

Je och jaa vaggar, mec Tforhbhaende ata motivering, som här torde vara obeböflg, framställa ett förslag till representationsförandring, sådan som jag anser den, ugående från bibehållande af den närvarande fördelu:ngen af Riksstånden, kunna och höra ansgas. i Med förutsätini g,att Ridd. och Adeln afstår sin rätt at. famljevis ega sate och stämma på Riddarhuset, hvarom detta Sård må sjelft besluts, bör Ridd. o. Adein genom val utse t. ex. 75 iepresentanter. De afriga S åndens rep:esentanter bringas för hvardeia äfven till et: hka autel Alia repres:ntanterve sammanträde på en tammare, och utväj: bland sig ett visst antal Ledamöter, lisa många af hvarje Svånd tillen öfse kammar, samt icke alltför manstarka komit:eer til Riksdagsmålens behöriga utredning. Miölen, af kommitteersa utredde, pröfvas först af öfre Kammaren, och föreläggas sedan nedre kammaren, som består af de Represeotanfer, hvilsa ej stta i öfre Kammaren. Instimmer redre Kammaren i des öftes beslutså vare det sisom Rissens Ständers beslut gällande. Stanna öfre och nedre kamsarne i okka beslut, sammantiäde håda kjamrvaree Ull en nämd för sakens af.frande. All omröstning verkställes per capie, Alla repreesentanternes dactraktamenten samt rese oestnad till och ifrån oniksdagen, utgänge från Sra:ckassan. Detta förslag, som innebär ett närmare bestämmande af Prosten Ligpellis yrkande, år redan af Vällflige BorgareStåndet antaget. Jag anser de: böra icke sammanblandas med försi slaget om et 5ite stånd, samwmansat? af dem, som ännu anses orepresewernde, tvilken frågas inblandande härmed olsen skulle, i anseende till smånga härvid varande ko:ssande in:ressen, göra hela den goda saken om intet. Gåri icstämde Prosten P. G. Svedeliu . Piosten Ostberg bade, t avliecniuz af hvad som blifvit bäde jalada och Skifs it om representationen, komm t till det resolt-t, att antigen den, på sätt nu sker, san Mans ts Ständv:s, eller genom fritt och ailmänt val, kommer alltid hufvucsaken bestå devi, att den ugöres af upplyste, redlige män, som aldrig låta hänföra sig af kon:derationer eller ensidiga mångarsde intressen, utan endast hafva til! ögnars ärke det stora belas. födernes!andets väl. I fö ilje häraf gillar jag hvarken dens mecing, som anser närvarande sammansättning art represe; tatioven vara absolut förderfhes eller dns, som betraktar den genom fria val tillkorsna, sösom vådlig och ledande till vårt konstitutione!la statsskicks upplösning, Det må vara, sitcom man uppgifvit, att i vår Ståndsfö delving ligger grundidden till staten, hvilken skulie upplösas om den förra för kåstades; men deraf följer icke att represenationen ovilkorligt ckall bildas på sätt nu sker. Äfven genom de fria valen beröfsas intet Ständs ledamöter sävtigheten att representera. Upplyste, sjelfständige, redlige män af alla folkklasser i riket, kunna ju väljas äfven i senare fallet till representanter; och synes allas rätt derigerom bevarad. Talaren ans!g den närvarande epresentationen hafva vållat beständiga strider Ståndsintre.sena emellan, och ovilja hos alla orepresenterade; ty det tages för afgiordt att hvart och ett Stård strider för sina egna intressen. En representation, bildad genom väl ordvade, fria, allmänna val, tror jag derföre bäst skulle jemna alla missförhållanden , tillfredsställa den stera mängdens billiga önskeiogar cch frambringa så lyckliga följder både för allmänt och enskildt väl, som det är möjligt att åstadkomma i en konstiutionel stat. Evad angir Prester kapets rättigbet, att såsom Stånd betrabtadt, deltaga irepreseutalione:, må förlåtas mi, omj:z känner mig villig att as?ga uensamma, och jag vågar tro att pluraliteten ar Svenska Presterskapet utan tvekan skulle ingå på denna uppoffring, som jag vill kalla en verklig vinst, isynnerbet som betydelsen af Ständets ursprungliga åliggande att erdast representlera kyrhan och vaka öfver dess och skolans upphö jda ener läge enheter blifvit bortblendad och förlorad i eu mängd verldsliga bestyr, som äro helt främmar de för dess egentliga kall. Då Ja :g ieser tillen Viksdeg. är det som jag ssuile br gilva mig i (is0deland; hvarest det val ej geller lifvet; men da jag rödvärd gt måste deltaga i årslånga strider, för elIr emo, Cm små conskildte, ofta ensidiga lotressen, frestas dock btelsan, och dem religiösa körslan är på vägen art kallna och dö bort. Man invänder, hvem kulle efter cn sådav reform bevaka kyriavs och s olans angelägenheter somt Prestes skapets välfånzva Pprisvilleeier och rättighe:? Jazs svars: så länra