Aftonbladet – 23 oktober 1834, sida 3

— Stude.terne förtira annars mycket öhloch bränvin. Vid detta års början befans tidigt en morgon en student liggånde död på en gata. Han. hade aftones förut aflagt stuient-examen, och tillisa, fer. inträdet i det såkallade ;Burschenhaft, nödgats urdergå det erforderliga p: ofvet, som består i att tömma vissa qvantiteter Bränvin, öl, punsch och toddy, Portionen var ewmrdlertid så stark, att den vyr studerten ej uthärdade dermed. Des Akademiska Senaten föreka:i lade af denna anledning de studenter, som varit i sällskap med den stackars nykomlingen, och förehöll dem deras fel, att hafva vppwuntrat honom, : art dricka så omåttligt, De medgå!fvo detta faktum, men ingalunda att något ondt låge deruti, och anförde till sitt försvar ytterligare, att de endast vakat öfver strängt iakttagande af Burscheohaft-statuterne, som bjuda, att Bursch skall vid sitt inträde i samfundet behörigen doxumrseutera sig meddelst tömmande af så och så många glas öl o. s. v. Men Sezxaten, mindre mån om dessa lazars helgd, än de anklagade, 1elegerade sex devibland. Somliga Studenter bafva ett alltör befängdt utseende 1 sina foraTysta drägter, red lånet fladdrande hår. De studera ifrigt gamla kopparstick, och kopiera ölvtraättan troget. (Ur en resandes dagbok). En Fransk tidning af den 29 Scpiember d. å, berättar fö.jande tragiska händeise: I går, kl. 7 f. m. kastade sig en qvinna i Seinen ifrån Pont zu Change. Ev ung man vid namn Douasse, som var närvarande, kastade sig genast efter henne, fatiade den elyckliga i håret, och förde henne !yckligt till den närmast belägna tvättbryggan, der en räddningsapparat finnes. En person, som länge tjenstgjort vid Hospitalapotek och ofta haft sig uppdraget, att använda dylika apparater, anmälde sig gemast; men fann redan egaren af tvälttryggan, som tillika var Elev i Medicinen, sysselsatt att, med alla konstens medel rädda den drunknade, hvilten han äfven, efter en half timmas bemödanden lyckades återbringa till lifvet. Af några bref i hennes kläder fana man, alt hon var enka, hette Didier och var 66 år gammal. Hon berättade sedan, att kon bodde i St. Menin vid Orleans och att hon några dagar förut anlänt till Paris, dit hon medförde någo! penningar till sin son, som skulle bo på gatan St Benoit. Hon hade bedt någon visa sig vägen; men denne hade fört henne afsides till ett ensligt ställe, samt röfvat penningarne från henne. Efter att i två dagar bafva vandrat omkring, för att uppspana sonens hemvist, döende af hunger och ett rof för förtviflan, hade hon kastat sig i floden. RR