Aftonbladet – 21 oktober 1834, sida 1

SDAGSUNDERRATTELSYER. För någon tid sedan omnämrdes i detta blad en motion af Anders Dacielsson, åsyftande irrättandet af folkskolor på landet, på det sätt, att enligt motionärens förslag, nästan hvarje församling skulle kunna erhålla en skola, utan tillskott af särskilta statsmedel. Ekonomi-Utskottet har likväl på en röst afstyrkt användandet af de medel, hvilka motionären hade föreslagit till ändamålets vinnande, och endast tillstyrkt en opinionsyttring i frågan ifrån Ständerna till Regeringen. En ledamot i Utskottet, riksdagsmannen Per Nilsson från Kristiaostads Län, har häremot afgifvit följande reservation? Jag nödgas reservera mig emot Utskottets förslag, att Rikets Ständer skulle i underdånig skrifvelse uttrycka deras öfvertygelse om nyttan och hehofvet deraf, att folkskolor anläggas; men endast för verkställigheten af sådana vigtiga anstalter begära, att Biskopar och Landshöfdingar må anbefallas med verksamt nit vaka öfver denna angelägenhet, i sockenstämmor uppmana församlingarne till folkskolors inrättande, samt med förskmlingarne samråda och öfverenskomma om sättet oeh medlen huru de skola tillvägabringas; hvarefter allt skulle lemnas att under presterskapets ledning samt enligt kommunernas önskan och öfverenskommelser, få fritt utbilda sig. Det är nemligen i min tanka det vigtigaste af allt i denca avgelägenhet, att den helt och hållet skiljes från samband med presterskapet såsom verldslig korporation; och att den blott bibehåller det sammauhbang, som en riktigt uppfattad fri utbildniog af offentliga inrättningar, enligt hvad jag hoppas, alltid må:te bibehålla med de prester, hvilkas enskilta andliga vit och goda anda gifva dem en nyttig inflytelse genom sina menigheters förtroende. — Vare det långt ifrån mig, alt ej gifva kristendomskunskapen sitt behöriga värde, såsom grund för all bildning, den lägre såväl som den högre; men likasom de rikes barn vanligen jemnas ät andra verlds!iga lärare, när så ske kan och ändå kunna blifva oudfruktige, anser jag, att de faltisas med ännu mer skäl böra kunna få undervisas af hvem deras föräldrar då etill ulse, innan de äro 1 de ära å den af lasen och häfden gemensamt grundnaact M : hign 1 4 VIN IN GAN z vp verkliga presterliga religionsundervisningea ta ce