Aftonbladet – 17 oktober 1834, sida 1

förmå de senare till eftergift för folkets vilja. Kort derefter återvände Joh. VI, på begäran af Coriez i Portugal, till detta land, och Don Pedro trädde såsom regent i spetsen för den i Brasilien tillförordnade styrelse. D2 Portugisiske Cortez, som oaktad: Brasilien i afseende på rättisheter blifvit stäldt på lika fot med Portugal, ice de slömma det förra landets fordna beroseda stillning, retade serom flera dekreter Brasilianarn-s O-Ijs, och fordrade slutligen att Prinseo skule återvända till Europa, emedan provincialståthållare skulle utnömnas för Brasilier.. Då reste ss folket och tving Don Pedro att stanna qsar, uvder hot else att i fall ban !emnade Brasilicn förklara Jodet för sjofständigt och oafbängigt. Cort:z ; Poctiral tlåto si: dock ; Dn oo. sq icke tillrättavisas genom des händ-tser, utan forifoto att utfärda deireter erna LL Vv Ika de högsta , 8 . . . se i 1 ; embetena 1 Brasiliza unphäldes ondeis skul! che erkändes såsom nationaisknid, och Posen på nytt hemkallades. Härpå följde slut! eti man fest af DD. Ped:o d. 1 Aug. 1922, hvari han off-ol sen uttsladlel Brasia liens oberoende af Corez. Foltor oerhböd borom nu kej:arekronan, och Dor Piedra ktövtes md stor höatislighet d. 1 Dec. s ä ti a: Broiien. Så myeiet Don Po-dro ceckso ofcecom ala dessa steg förvärfvat sig den Broslocsta natingeos kärlek, så föga var hans vacklardföforande och osäkra hållning bland de nästav onuge pertierni, ägnade ast föräkra honom om forfarande af denva säriek. Dertill komma de hostäniga myterierna bland de främmande trupper, som siodo i Kejsarens soli, det olyckligt förda iriget mot Plaia repub isen, och famför allt dea förkärlek Don Pedro städse visade för sin Europeiska inatressen och sina rättigheter till Portugisska kronan, samt de företräde han i betordris sög gaf många Portugiser. Redan 1829 acstog topnerade Kammaren ea bestämdt fientlig ställsing :etblott mot regeringens åtgärder 1 allmächet, utes älven mot Dou Pod:o personligen; men desto afsjordare visade sig också hofpartiets fientlighet mot folkets vilja, så att slutligen dea 11 Mars 183:, vid tillfället af högtidliga förderedelsar för Dn Pedros emottagande vid hans återkomsi ull Bio Janeiro från provinsen Mizeiros, pöbeln gjorde uppror, och utroade republiken. Militären stillade upproret, och Don Pedro höll sitt in:åg, men gjorde icke allenast ingenting för att afbjelpa de besvär, hvilka en deputation af 25 Kammarens Ledamd er förelaI de honom, utan utnämde deremot den 3 April en ny mivistör, som hade almänva rösten belt och hållet cmot sig. Nu reste sg degen derpå folket i ma:sa, och Don Pedro blef nödsakad afsäga sig kronan, sedan han till efterträdare utnämt sin son Don Pedro dAlcantara, och tillsatt förmyndare för bonom. D rpå inskeppade han sig till Europa, och ankom d. 11 Juni till Che:b urg. Här börjar den sista storartade akten af hans lefaad, hvari han, brinnande för ett högt mål och ucder slla lyckans omvexlingar detsamma obrottsligt trogen, med lika stor bestämdhet fullföljde sinz planer, som han förut, genom vacklande och osäkerhet, beredt sin egen ofärd. Redan i ett fördrag af 1825 hade Johan VI erkänt sin son, Don Pedro, såsom P.ins af Portugal, och sin efterträdare på Portugisiska tronen. Johan den VI dogd. 10 Mars 1826, och Don Pedro gaf den 19 April samma år Portugiserne en konstitution, Carta de let. Af eftergifvenhet för Brasilianecnes viija, som ogerna sågo Brasiliens förening med Portugal under en spira, ufverflyttade han dock dem 2 Maj 1826 sina rättigheter till Portugisiska kronan på sin dot!er Donna Maria 11, och förordnade Don Miguel till regent, hvilken emellertid, soma bekant är, straxt efter regentskapets motiagande bröt sin ed, och lät uppropa sig till Konung öfver Portugal, Brasilianska folkets motvilja för ett krig, till förmon för Donna Marias ansp:åk på en fremmande thron, hade gjort det omöjligt för Don Pedro, att omedelbarligen uppträda till strid för hennes rättigheter, så länge har var Kejsare i Brasilien. Men knapp hade han upphört att vara det, och blifvit försatt i tillfälle ait -handla fritt, förräa han förenade alla sina krafter och medel, för att försvara sin dotters rättighe!er, återupprätta den sf honom gifna Portugisiska konstitutionen, och slutligen befria Portugals folk, som i längliga tider försmäktat under den å afskyvärdaste despotism och prestvälde, från denna