Aftonbladet – 11 oktober 1834, sida 1

SS I PE UA ER AGS GTA Förstärs ta Stats-Utskottet Tisdagen den 14 dennes e. m. KYGSDA GSUNDRRRÄTTELSEN. Ridd. ech Adelns Plenum den 9 Okt. Med förbigående af diskussionen angående den del af KonstitutionsUtskottets Memorial, som handlar om 9 S:a Reg. formen eiler Stats-Bådets ansvarighet, hvavtill vi skole återkomma, gå vi nu att redogöra för den ganska lIrfliga debatt, som i förrgår ägde rum i frågan om Indragande ar Rikets Allmänna Äritnders Beredning. Frih. Boye, Ludvig, sirviide väldeligen mot förslaget; och förklärade Utskottet hafva uan alla skäl! framställt det. Nuäitionea utsattes för ett obegränsadt minisierielt godiycke, om Allm. Beiedningen afscaffades, hvilken i fordua tider visat sin nytte; bvarpå Friherren uppsökte några exemp-i; men som Fiiterren nylhgen varit sjuk, var hans röst änBu så låg, att detta hindrade oss, att böra en del af anförandet, som af sagde skäl äfven plö:sl gen afslutades. Frih. Ehrenborg uppteg detsamma först tili b svarande. Utskotets förslag vore gruniadt på teoretiska och praktiska skäl. De förra voro, I oformiigheten af en instans, som icke kunde upplysa mer än hvad föredraganden på anvnan väg kurde få kunskap om, men hvars anlitande under föreskrifne former var för honom alldeles omöjligt, om alla öfriga göromål skulle medhinnas. Man hade öfverklagat en kraftiösbet och slapphet i Regeringsärendernas gång, hvars tillvaro Frih. ej en gång ville nekz; men anledningen dertill måste Frih. äfvea medgifva borde sökas i de felaktiga formerna, och en ibland dessa var onekligen Allm. Beredningen. Han hade sjelf nödgats besluta sig, såsom Stats-Sekie!erare, oaktadt grundlagarnes föreskrift om alla måls föredragande i Berednirgen, att ofta förbigå den, för att ej göra sig skyldig till rättvisare klander , än ett nödtvunget underlåtande af ett onyttigt och overkställbart lagbud. Sedan Tryckfriheten 1 lagarna blifvit nrationen bevarad, ansåg han den gifva en bätre garanti åt natioren än Beredningen, och befarade icke då Kollegrerra skulle bereda målen, att sådant icke vore tillräckligt för föredragningens fullständighet, m. m. Na uppträdde Friherre Boije L. åter, och uppkallade alla sina krafter till ett väldigt törsvar. Han sökte betaga den föregående talarens ytrande all effekt, genom en lyckligt utförd beskyllsi:g, att denne ryckt den verkliga frågan undan pröfringen, för att genom dialektik och anvärdande af nårra idens veniiga kraftord afleda uppmärksamheten från saken. Tryckfiihetens allmakt, styrelsens sloppbet och kraftlöshet m. m. voro visserligen vackia ord, i en sådan talares mun; men derom vore nu icke frågan; utan allevast hu:suvida Allmänna Bercdpirgen innebär någoa garanti för folket eller ic:e; Hon sökte bevisa det med det kinda förhållandet, att rågen sång en och annan Statssekreterare bifvit omkullvotecad vid föredragningen i Beredvipgen, att tryckfriheten erbjöd ingen bjelp, rör StatsRidspro:okollen icke få tryckas, hvilket dererot är falles sed Beredningensy att Beredoingen, samimansat? af gamla Embetsmän, ger nationen siker;het att se sina angelägenheter pröfvade af s:kkunnige personer, och ait den micisteriella pröfniogen icke gaf samma visshet, då man har sett, huru StatsRiödspersonalen ofta tillkommer; men Friberren visste äcna intet exempel, att Beredsingen blifvit hämtad