Aftonbladet – 9 oktober 1834, sida 1

nielssons och N. Perssons anmärkningar. Lars Hanssons vidlyftiga argumenter ser man med lätthet vederlagda i Lagkomi:dens förslag. Förevarande fråga bör med så mycket mera semvetsgrannhet pröfvas, som vi härutinnan tala och dimma i egen sak, utan andra könets hörande. LL. Hansson tyckes vilja slutligen nedsätta hustrun till en Iösörepersedel. — SS. Heurlin hade i sin trakt, der arfsrätten är lika, aldrig sett rågra olägenheter deraf. I kringliggande orter hade han deremot ofta försport, hurusom föräldrar söka att genom testameste göra sina barnarfsdelar lika. Sådana testamenten leda dock till kif och osämja. Gillade U:tskottsbetänkandet. — I lika syf:ning tilade I. Olofsson från Wermland, P. Persson fr. Kalmar, E. Persson fr. Upsala Län, S. Andersson fr. Östergöthland, P. Nilsson och Anders Nilsson fr. Skåne, NM. Persson fr. Sädermanland, G. Jonasson fr. Kronobergs Län, Tufve Månsson fr. Skån:, P. Jansson, Erik Ersson och 4. Olsson fr. Stora Kopparbergs Län, den sistnämde med det tillägg, att derest man och hustra berättigas till lika gftorätt, bör morgongifva icke i någon bändelse äga rum. Likaså L. Gezelius, G. Gustafsson fr. Södermanland och AA Svensson fr. Halland. Botvid Jonsson fr. Östergötland: I anseende till den våldsamma rubbaing i nuvararande rättsförhållanden, hvilken öfvergångsperioden skulle medföra, yrkar jag afslag å betänkandet. I denna syftning taade P. Henriksson fr. Norrbotten, Z. Persson fr. Westerås, Nils Larsson fr. Upsala län, O. Olsson fr. Wermland, ÅA. Andersson fr. Westerås, J. AÄndersson fr. Upsals, D. Danielsson fr. Örebro län, L. Olsson fr. samma lån, E. Persson fr, Gflehorgs län, Sv. Jonsson och Ä. Mårtensson fr. J-mtland, Vice Talm. Jon Jonsson, J. E Jansson fr. Wermland och P. Persson fr. Örebro län. Återremiss yrkades ef EZ. Ersson fr. Stockholms län, NM. Larsson fr. Upsala lin, Rutberg: Jag ä ense med dem, hvilka talat för giftorättens och arfsrättens likket, och jag är öfvertygad, att om de, hvilka frågan ezentligen rörer, nemligen gvinnorna, här fingo afsifva deras vota, skulle betänkandet bifellss gesom en icke allenast afgörande, utaa till och med förvånande pluralite.? Efter anställd omröstning, beslöt Stindet, med 37 ja mot 34 nej alt återremittera beränkandet. Lik-ledes återremitterades åtskilliga andra utlåtanden från LagUtskottet. Riksdagsmannen Anders Danielssons anförande i Bandeståndet, i frågan om Stats-Råde!ts organisatior, meddelas här ia extenso, eruedan det vid återremissen till Konstitutions Utskottet förklarades för Bondeståndets gemensamma tanka: Vid det förslag KonstitutionsUtskottet framlagt angående en ändemålsenligare organisation af StatsRådet, utbeder jag mig att få anmärka följande: 1:o Att Utskottet icke bestämt det förhållande, som skulle äga rum emellan de föredragande Ministrarne och de förvaltande Verken. Skola Kollegiexre i sitt nuvarande skick bibehållas, eller skola de förvandlas till Byråer åt Ministrarne? Detta sborde bestämdt afgöras. 2:0 Anser jag det vara af högsta vigt, att ej den ständiga Rådspersonalen utgöres af andra, än sådane män, åt hvilka Konungen behöfver och kan utdela Regeringsgöromålen. Skälen dertill har Ut: skottet sjelf godkänt, men ej konseqvent tillämpat. Mig synes det klart, ait båd Konungen och Nationen äro mera belålne om: Då vid utomordentliga tillfällen flera rådslag anses böra inhemtas, Konungen, i likbet med hvad Norska Grundlagen antagit, utom Stats-Rådets vanliga Ledamöter, kan tillkalla andra Svenska män, att i Stats-Rådet taga säte. Då undvikes obehaget af de en gång gjorde personliga misstagens räitande eller tåliga fördragsnde, samt beosparas en betydlig penning i Riksstaten. Jag ancer det som en alldeles inbillad fördel, at äga ständige nämdemän i Konungens råd; ty, då enligt grundlagen, statslifvet är offentligt, förekommes sikrare: väld, oskicklighet, bristande nit och drift, genom tryckpressen och allmänna opinionen, än genom dylika Hedersledamöter. Redaktionen af 5 I Reg. Form. borde alltså blifva: Stats-Rådet skall bestå af Sju ständige Ledamöter c. 3:o Avser jag, att fördelningen af Regeringsbestyren bör vara öfverlåten åt Nonungen på sält äfven Norska Grundlagen antagit, samt att således 6 S Reg. Formen borde få följandz lydelse: Stats-Rådets Ledamöter sktola vara Chefer för