Aftonbladet – 19 september 1834, sida 1

a a da a a nn tt trtrsNsbhdsssss stånden, uppmaning till Utskotten eller hvad annan åtgärd som helst, sörja derför, att tiden vid Riksdagen icke onyttigt förspilles, och att följaktligen hvarje Riksdagsman, som önskar att vara verksam, aldrig i sitt Riksdagsmannakall må sakna tiltfälle till jemn sysselsättning. Nu hafva minst 4 veckor förbigått, utan att mer vid Riksdagen blifvit gjort, än som beqvämligen kunnat på halfya tiden uträttas. Vi hafva iaträdt i en period af Riksdagen, då alla dithörande arbeten tyckas liga nere, då sällan något maktpåliggande mål finnes på Ståndets bord, och då Utskotten samt deras afdelningar, dels äro helt och bållet overksamme, dels samlas endast korta stunder på förmiddagar, och blott någon gång på eftermiddagar. Borgar:-Ståndet har visserligen för sin enskilta del sökt att hålla Riksdagsarbetet uppe. Ståndet har, för detta ändamål, sedan mänge af dess medemmar insjuknat, låtit sine Elektorer placera visse ledamöter i flere Utskott. Ståndets Elektorer ha gått så långt, att de, för permitterad Utskotts-ledamot med under Riksdagen bestämdt prononerade, af Ståndets majoritet städse gillade, åsigter, kallat suppleant af alldeles motsatt opinion, Men detta försök att genom Utskottens kompletterande, fortskynda Riksdagen, hj per icke, om det cj annorstädes vinner reciprocitet. I denna väg beror det mästa på det stånd. som tillsätter ordförande i våra Utskott och sålunda bestämmer våra sammanträden, och Ridd. och Adeln lär icke, så Jänge anmärkningar u!cblifva, lita, åtminstone hvad vissa Utskott beträffar, sine insjuknade ciler af annuan orsak frånvarande Utskotts Ledamöter, 1 behofvets stund. remplaceras af Ridlersmiän, på hvilkas Rik:dagsopiior man icke förut är rätt säker. Borgare-Ständet har således, på samma gång som Ståndet inkallat sine utau permission frånvarande medlemmar, bordt taga något kraftigt steg, för att om möjligt hbjelpa det, på bär omförmäldte sätt, i lika beklagligt som betänkligt olag komne Riksdagsmachineriet. Med bänsigt dertill bade Ståndet kunnat i första rammet vända sig till stn Ordförande, Hr Talmannen, för hvilken det ieke är i grundlagen förbjulit att, uppå anmälan om bristerne, befordra ordning, drift och skyndsamheti Riksdagsärendernas behandling, och för hvilken sådant måste vara tillåtet, emedan Talman eljest svårligen skulle kunna uppfylla sin bestämmelse I närvarande här ofvan beskrifne Riksdagsomständigheter skulle det möjligen kunna ansös för en orymhet, att anbefallax frånvarande. Slånds-ELedamot att inilinna sig på sin plats, åynuoerhet om dt gäller nagon, hvilken i likhet med Stockholms-Represeatanten Hr Björek skiljt sig från St tåndet, för att med uppoffring af helsa och lugn samt med ädel försakelse gå den lidande menskligheten tillhanda. Dercefter uppstodo diskussioner i anledning af Expeditions-Utskottets förslag till vuderdåviga sl ritvelser, angående Löfås Silfvervexk samt spärrningsanstalterna cmot koleran. Som Borgareständet i dessa fragor varit af motsatt tanka med de öfriga 3:ne Stånden, i enlighet med hvilkas öfverensstämmande beslut förslagen voro författade, så ville någre talare att förslagen skulle återremitteras, med föreläggande för Expeditions-Utskottet att uti underd. skrifvelserne äfven upplaga Borgareståndets yttrade mening. Detta bestreds dock af andre talare, ochStändet beslöt uppdraga åt sitt Enskilta Utskott att utarbeta förslag till underd. skrifvelser, uttryckande Ståndets tankar 1 dessa ämnen, på det att Ståndet måtte, liktidiot med de öfriga Stånden genom Expedilions-Utskotict, framföra sin opinion infr tronen. Förslagen gillades till exp dierande. Y (Forts. följer.)