SERPEER. METINTA MIKE TIPSAT ATTAN RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. Plenum hos Ridd. ech Adeln den 3 Sept. Det vigtigaste, som föreföll på detta plenum, sedan valet El direktörer vid Göteborgs och Malmö lånekontor försiggått, var diskussionen rörande Ekonomi-Utskottets memorial, i anledning af Grefve Frölich:s motion om spärrnmingens upphäfvande mot kolerafarsoten. Grefve Frölich trodde, att motionen ej var af en så allmän beskaffenhet, att den hade behöft att remitteras till Utskott. Han hade likväl begärt denna remiss, då så få ledamöter inom Ståndet voro närvarande, då motionen väcktes, och emedan han trodde att ändamålet på denna väg bäst kunde vinnas. Han fann Utskottets Utlåtande kunna blifva föremål för en bitter kritik. Men lika öfverflödig han nu fann denna kritik, vore äfven en återremiss, hvarföre han cndast yrkade att Ridderskapet och Adeln måtte ogilla betänkandet. — Grefye v. Fersen, H. förundrade sig högeligen öfver det sätt, hvarpå Utskottet besvarat motionen. Utskottet syntes ej hafva förstått afsigten att meddela en opinionsyttring till stöl för regeringens åtgärder, och nu hade Utskottet förstört hela planen. Talaren föresåg, hvilka olyckor och hvilket obehag genom spärrningarne skulle äga rum, samt ansåg -karantänsanstalter cmellan smittade städer alldeles ändamålslösa. Hvar och en känner huru ringa antalet är af läkare på landet. Nu måste läkare nödvändigt stationeras vid hvarje observationskarantän, och derigenom beröfvas cen stor del af populationen läkarebiträde. Han yrkade afslag å Utskottets Betänkande, samt uppläste ett förslag till en underdånig Adress till Kongl. Maj:t, samt föreslog, att Ridderskapet och Adeln måtte inbjuda de öfriga Stånden att sig deruti förena. Friherre Cederström faon dea af Grefve v. Fersen föreslagna behandlingen grundlagsvidrig. Grefve Frölichs motion afser upphäfvande af lagar. Den måtte behandlas såsom en allmän fråga tillhörande Rikets Siänder, hvarom Ridd. och Adela cj kan enskilt besluta. Adressen till Kovgl. Maj:t borde af Expeditions-Utskottet uppättas och expedieras. För öfrigt gjorde Frihercen sig otillgänglig för all motbevisniig, derigensm att han förskanvsade sig inom ala utkomnm2r författaingar törande smi:tosamma sjukdomar, icke en gång förglömmandes fänadspest och boskapssijuka. Han redogjorde om tändligt för författningarnes lydel-e, och fordrade d:ras noggranna efteriefnal. Likarac borle röka; emellan hvarje sjukbesök, de smittade och misstänkte, en!igt fö-fitt-inagens föreskrift, noga afskilja: ifrån de sjuka, hvarföre sär: kilte mötesplatser orter emellan borde bestämmas, der båda partierne, utan a!tgå hvarandra alltför nära, kudde köpslsga och afgöra affärer. Enskilte bus borde spärras. Grefve v Fersen förmodade, att Friherre C2aderström ej läst Grefve Frölicbs motion; ty deuna afser ej upphäfvarde al några lagar. Hr Grefren t odde, alt man ej felad: emot grundlagen, om Rider-kapet och Adeln. oberoende :f Adressens redaktion, godkände des3 motiver. Hr Silfverhjelm sade sig hafva varit kommenderad på karautän bevakning, och intygade, att det, enligt hans erfarenhet, vore en radikal omöjlighet, alt genom spärrningsarstailer hizdra kommunikationen. Grefve Platen bade tillsammanstaget6 månader varit unlirkastad karantän, och kunde således genom sin egen erfarenhet be tyrka Hr Silfverhbjelms uppgift. Grefve Horn ansåg Friherre Cederströms åsigter förkastliga. Man borde förebygga en öfverflödig tolkning af orimliga Polisförfattningar, derigenom alt man hes Kongl. Maj:t anbäller, att inga öfverflödiga åtgärder vidtagas. Ingen hade funnit det grundlagsvidrigt, att den tacksägelscadress, som till Kongl. Maj:t afgick vid början af Riksdagen ej expedierades af Expeditions-Utskottet. De af Friherre Cederström fö: eslagna samlingsorter trodde Hr Grefven skulle blifva högst skadlige. — Friherre Ccderström anmärkte otillbörligheten deraf att Grefve Horn kallat de författningar orimlige, för hvilkas utfärdande R. St. vid Rikdagens början aflätit en tacksägelscadress till Kongl. Maj:t. Härvid crinrade Grefve v. Ferssen, att tacksägelseadressen varit för kolerans utestängande från rikets gränsor och icke för dess instängande uti hus. Han ansåg den af Friherre Cederström yrkade läkarnes rökning, förorsaka ett alltför stort uppehåll, då läkaren måste skynda från den ena sjuke till den andre. — Friherre Åkerhjelm insåg det välvilliga och välgörande uti motionen, och önskade , att den utan några onödiga hinder finge framgå till tronen. Friherre Ehrenborg ansåg det bero af Ridd. och Adelns majoritet att återremittera, bifalla eller afslå Ekonomi-Utskottets betänkande, och att frågan om adressen kunde eberoende af Expeditions-Utskottet afgöras. Då frågan är om något godt, vore det representationens pligt att understödja regeringen. Man hade nyligen ett bedröfligt exempel på motsatsen, då ane Stånd motverkat regeringen, och derigerom beröfvat realisationen ett kraftigt stöd, realkrediten ). Nu erbjuder sig ett nytt tillfälle för representalionen att öppet uttala sin opinion. Han önskade att detta tillfälle måtte rätt begagnas, samt yrkade afslag å betänkandet. H.E GrefvesMörner hade sökt underrätta sig om spärruin:sanstalternes ändamålsentighet. Han hade af en Läkare nyligen hört, att de äro högst skadlige och endast ett medel att propagera koleran. I andra länder anses de både omöjliga och onyttiga. Styrelsen kunde ej upphäfva de vidtagna anstalterna, innan Ständernas yttrande derom inkomn mit. H. E. yrkade afslag af betänkandet, och ansåg detta ej stridande emot konstitutionen, då Ståndet euligt Grundlagen bar rättighet alt i sin helhet antaga celler förkasta Dirjemte önskade H. E, att adressen borde ske så fort som möjligt. Friberre Cederström påstod, att man ej kunde afslå betänkandet; detta vore att bifalla motionen, och sådant hade motionären ej en gång begärt. Friherren kunde ej bifalla, att adressen, emot grundlagen, ej expierades af Expeditions-Ut-kottet. i — -—) Detta har afseende på a2:ne Stånds afslag 4 den Konoel.