FRANSYSKA DEPUTERADEKAMMARENS ADRESS I ANLEDNING AF TRONTALET. Sire! Deputerade-Kammaren har skyndat att lyda Ed. Maj:ts första kallelse. Nyligen beklädda med Franska folkets för troende, legitima organer af dess önskningar och känslor, frambära vi till Ed. Maj:t det loyala och uppriktiga uttrycket af desamma. En moderat och liberal politik är ensam värdig den regering Frankrike gifvit sig, och den vi svurit att upprätthålla. 1830 års karta och den dynasti den grundat, de konstitutienella institutionernas regelmässiga och progressiva utveckling, friheten och ordningen, vördnaden för alla rättigheter, i förening med det obrottsliga uppfyllandet af alla pligter, klok och sträng sparsamhet i förvaltningen af allmänna medel — se der hvad landet vill, med hela makten af sina intressen, hela kraften af sin innersta öfvertygelse. Vi helsa ordningens återställan de såsom en stor välgerning. Vi erkänna nationalgardets och armåens rastlösa bemödanden för betryggandet af lagarnes seger, derigerom att de, främst af alla, gifvit exemplet af lydnad och pligtkänsla. Vi hoppas att deras hängifvenhet icke mera skall sättas på ett så smärtsamt prof, att vi icke nånsin mer, i det vi prisa deras mod, skola nödgas sucka öfver de grymma förluster, som i familjlifvets sköte qvarlemna så outplånliga spår af en så djup smärta, Det fredliga utförandet afde sednaste åtgärder, dem Kammaren beslutat, bevittnar tillräckligt att lagen återtagit öfver sinnena sitt helgade välde. Frankrike är tröttadt af oroligheter, och de våldsamma passioner, dem tiden mer och mer lugnar, skola snart helt och hållet fly för det allmänna förnuftets stigande välde, understödt af en klok förvaltning, som, sträng som brottet, öfverseende med förvillelserna, nitiskt arbetar för. helandet af de sår, demlvåra borgerliga oroligheter så länge hållit öppna. Det är isynnerhet genom valet af trogna, upplysta och rättrådiga embetsmän, som makten skall återvinna det moralista inflytande, som utgör dess förnämsta styrka, och hvilket beklagligen af så mycket vacklande, så mycken obestämdhet hos personerna och hos lagarne, blifvit nedsatt uti massornas omdöme. Det är på detta sätt landets ofantliga tillgångar skola : utvecklas och industriens cröfringar tillväxa. Den uppmuntran denna rönt af Ed. Maj:t under den exposition, som nyligen gjort Frankrikes stolthet, skola gifva dess förkofran en ny impuls, och om den, midt under våra sorgliga misshälligheter, kunnat uppnå en så hög grad af utbildning, hvilka under böra vi icke af densamma vänta under lagarnes skyddande regering och i skuggan af den allmänna enigheten? Ja, Sire! dessa förhoppningarskola realiseras, och åkerbruket hvilket visserligen är i fortskridande, men som likväl lider af verkliga bördor, hvilkas lättnad det begär, — handeln, så liflig i det inre af riket och som, utom detsamma, kräfver nya medel till utveckling — skola uppdrifva den enskilta välmågan och den allmänna förmögenheten, under inflytandet af lagar, hvilka skola begrundas af oss med hela den mognad, som ovägerligen påkallas af nödvändigheten att jemka emellan så många och så stridiga intressen, Men, Sire! huru lockande än dessa utsigter kunna vara, hvilken rikhet i tillgångar de än må lofva i framtiden, äro de likväl föga lugnande utan ordning i finanserna, denna första garanti för ordning i staten. Det är af högsta nödvändighet, att denna jemnvigt mellan utgifter och inkomster, hvarom Ed. Maj:t lemnar hopp, måtte kunna vinnas. Vi förtrösta på att Ed. Maj:ts Ministrar, i det de allvarligen hylla landets allmänt uttalade önskan, att utgifterne måtte inskränkas inom inkomsternas gräns, skola taga initiativet i alla möjliga nedsättningsfrågor, att de till och med unrdvika medtagandet af de utomordentliga anslag, hvilka farhågor för framtiden lemnat i deras händer, farhågor, hvilka, tack vare fredens bibehållande och den lätthet hvarmed det inre lugnet blifvit återstäldt, lyckligtvis icke besannats. Det är tid att återställa jemnvigten i våra budgeter. Det är, vi veta det, en svår och mödosam uppgift, men vi offra åt den alla våra krafter, och Kammaren skall sträfva till detta mål med ett nit och en ihärdighet, af hvilka den icke kunde efterskänka något, utan att bryta mot sin pligt, Vi skola uppmärksamt pröfva de financiella lagar, hvilka blifva oss förelagde. Vi betvifla icke, att ju de stadganden, som den förra Kammaren i dessa fall föreskrifvit, blifvit punktligen iakttagne, och att de föreslagna utgifterne icke öfverskridit tillgångarnes gräns. : Vi önska att låta landet, så skyndsamt som möjligt, komma i åtnjutande af de lagar, som skola fullkomna kartans löften. De utgöra en belig skuld, hvilken vi skola känna oss lycklige att afhörda. De propositioner, som stå i sammanhang med utförandet af bestående traktater, skola å vår sida blifva föremål för den allvarligaste pröfnin Be lyckönske OSS med Eders Maj:t öfver beskaffenheten at våra förbållarden till utrikes makter. Den lyckliga utgången af den blodiga strid, som så länge förödt Portugal, är ett vigtigt steg till återställande af halföns lugn, Den med Frankrikes sanna politik så fullt öfverensstämrmande traktat, hvilken Ers Maj:t afslutat med Konungen af Stor-Brittannien, Drottningarne af Spanien och Portugal, skall dessutom utöfva det mest helsosamma inflytande på lugnets återställande i länder, dem vi med glädje sett inträda på representationssystemets bana. Ers Maj:t förkunnar oss, alt Ers Maj:t, alltid innerligt förenad med England, sysselsätter sig jemte sina, allierade, med den närvarande ställningen i Spanien, der nya invecklade förhållanden inträdt. Vi hysa de varmaste önskningar för ett folk, vid hvilka så många sympatier fästa oss, och glädja oss i det säkra hopp, att se det besegra alla hinder, och snart komma i fredligt åtnjutande af de välgerningar,. dess nya institutioner skänkt det. ? 2 E. M. förkunnar osss, att Orientens ställning är lugnande och att ingenting synes böra störa den allmänna freden. Vi tro gerna, att E. Maj:ts Regering icke ett ögonblick upphör att sysselsätta sig med de stora frågor, hvilos a TT OA