Aftonbladet – 25 augusti 1834, sida 1

I I Den 25 Aug. Dagens utländska post medför underrättelser frin Paris af d. 13, från London af d. 15, samt från Hamburg af d. 19 dennes. Fransyska Deputerade Kammaren skulle d. 13 börja diskussionen öfver det projekt till svar på throntalet, som inkommit från kommissionen. Detta projekt är redigeradt af Etieune, men förråder likväl tydliga spår af Dupins och Bignons pennor. Den förstnämdes yrkande i sitt inträdestal på sparsam hushållning, och utgifternes tvingande i jemnvigt med inkomsterne, återfinnes här, och lägges regeringen särdeles ömt på hjertat. I afseende på de utrikes förhållanderne säges, bland annat, att Kammaren älskar att tro, alt regeringen icke ett ögonblick förlorar ur sigte de stora frågor, som hafva afseende på jemnvigten i Europa, hvilken blifvit svårt komprometterad genom ingreppen i Pålens nationalitet. Man afvaktade med spänd väntan utgången af de blifvande diskussionerne öfver detta adrvesseprojekt, hvilket visserligen icke utfallit i så tillfredsställande ordalag för ministeren, som man af Kammarens hittils visade karakter haft anledning förvänta. Pärskammaren hade redan haft företräde hos Konungen, och aflemnat sin adress, hvilken i så fall något afviker från det vanliga bruket alt endast vara ev omskrifning af throntalet, att de ädle Pärerne äfven för deras del funnit utgifterna böra rättas efter inzoms!erae — ja till och med gått så lirgt, att de ansett skatterne böra nedsättas. Amira! Rigny hade fägnat Kammaren med ena expose af landets förhållande till utrikes makter, och dervid underrättat Pärerne att man måste iaktlaga en försigtig tystnad i afseende på frågan om ialerventior i Spanien. Herr Guizot har offentligen, från Tribunen i nämde Kammare, kallat Julirevolutioaen en olycka, för hvilken de nuvaraade Ministrarne dock Ilvckligtvis icke kunde stanna i något ansvar. Telezrafunderrättelserne från Spanien fortforo att vara gynnande för Drottningens sak. Rodis tyckes hafva Don Carlos i fällan. Den senare befann sig d. g9 i Esenra och den 10 i Leiza. Rodil stod med sin samlade här midtemot Zumalacarreguys truppar cch någon afgörande operation väntades med alla första. I Procuradorernes Kammare i Madrid debatterades ännu den 7 öfver det bekanta adressprojektet. Ministören hade lyckats få den del deraf, som handlade om tryckfriheten, omstöpt, så at censurens upphäfsande ej skulle sättas i fråga. Deremot hade juryinrättningen varit lyckligare, och projsktet i den punkten gålt 1gecom, ehuru med några mod fixationer. Finansministerns plan till statsskuldens reglering var nu bekant, och skulle ofördröjligen föreläggas Cortez. All skuld, som blifvit kontraherad både före och efter 1823 erkändes; men den utrikes delades i aktif och passif skuld, och nedsattes till hälftea. Intressena på de gamla lånen skulle betalas med nya obligationer i passif skuld. Denna senare kom ej alt bära ränta, men skulle efterhand förvandlas till aktif skuld, allt i mån som denna amorterades. Dock skulle obligationer tillhörande passiva skulden mottagas såsom betalning för nationalgods. Inqvisitionens och flere uppräknade religiösa inrättningars egendomar hafva blifvit anviste såsom amortissementsfond. Engelska parlamentet prorogerades den 15de af Konungen med ett tal, hvari förhoppning yttras om en god sakernas utgång i Spanien, och ostördt lugn i Orienten. I Underh:t bade åtskilligt blifvit taladt rörande Lordernes motsträfvighet mot alla biller, som gingo ut på reformer, med särskild anl. af Irländska tiondebillens förkastande af Deras Herrligheter. En af Husets ledamöter, Sir IWhalley, förkunnade att han, vid början af nästa session, ämnade irkomma med en motion om afskaffande af den ärftliga pärsaärdigheten. Engelska armtkorpsen, som dragit i fali mot Rajahn af Coorg, hade intagit denre poteätats Mufvudstad i början af April. Man väntade att Rajahi skulle öfverlemna sig i Exgelsmännens våld. Från Oporto berättas den 5:te, att Don Pedro och hans familj blifvit med största enthusiasm mota tagne vid deras ditkomst. Den 7:de eller 8:de återväntades de höge resande till Lissabon, der Cortez session skulle öppnas den 15:de. Don Miguel har nu utgifvit en protest mot sitt utdrifvande från Portugal, med förklarande att