Aftonbladet – 8 augusti 1834, sida 3

(Insändt). Att tidningen Svenska Minerva smädar och hånar äfven de ädlaste medborgliga tänkesätt och handlingar, och ej sällan gycklar med sådant, som 1örer pligter emot det allmänna, är så kändt och erkändt, att det numera icke förvånar. Ett sådant förhållande kan dock i alla händelser ieke berättiga hennes redaktion att oförsynt och skamlöst gäcka bestämdt gifna löften. I en anmälan vid årets början lofvade hon, att hvarannan vecka utgifva ett N:r, hufvudsakligen innehållande artiklar ut: ämnen rörande vitterheten och litteraturen. Huru har detta löfte hållits? Med hvilka epitbeta ornantia stämplar man vanligen den, som på slikt sätt håller sina löften? Prenumerant på tidningen Sv. Minerva för i år, men icke för nästa år. Red. kan vid införandet häraf icke underlåta att påminna Minerva om ett annat lika heligt löfte, nemligen att hon en gång måtte låta Europa få se slutet på den djupsinniga Belgiska artikeln, som börjades under sommaren år 1932, och, efter hennes egen utsago, väckte så allmän uppmärksamhet. Det synes nu vara så mycket mera hög tid härtill, som Konungen af Holland redan hemförlofvat sitt Schutteri, hvarmed han förmodligen i det längsta dröjt, blott för att inhämta den Svenska Pythians -förhållningsråd.