Aftonbladet – 26 juli 1834, sida 2

må skrida till hufvudfrågans afgörande; och anser mig endast böra föreslå förävdiad )edaktion isista delen af betänkandet, enär Rikets Ständers yttrande derom, att realisationen ej får leda till skatteförhöjning, synes, med tillämpning af 57 S. i grundlagen, som förbehåller Ständerna beskattningsrätten, icke kunna få egenskap af önskningsmål, som det beror af regeringen att antaga eller förkasta. Utskottet har likväl framställt sitt förslag i sådan form, hvilket synes angeläget att ändra, på det jemväl tydlighet och bestämdhet i föreskrifterna må vinnas. Jag tillstyrker alltså följande förändrade redaktion. Rikets Ständer stadga och förklara, att, genom realisationens verkställighet, någon förhöjd beräkning af räntor och skatter icke får, under hvad namn det vara må, äga rum, samt att i följd deraf alla skatter och onera, af hvad slag och beskaffenhet som helst, således äfven inbegripne de räntor, hvilka i jordebäckerne till visst belopp i penningar äro utförde, skola ifrån och med den dag, då silfverutvexlingen tager sin början, beräknas att utgå efter enaharda giund, som i Myntbestämningslagen den I Mars 1930 finnes faststäldt; så att, vid deras utgörande med penningar, den betalande äger efter eget godtfinnande att dem erlägga, antingen uti hankoeller riksgäldssedlar eller uti silfvermynt, beräknadt efter 2 Rdr 32 sk. bko, eller 4 Räår rgs för hvarje silfverspecie, enligt den, med afseende å slagskattens beräknirg i myntet, af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer förändrade 1664 års myntfot. Härjemte torde Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t böra anhålla, dels att ofvan föreslagna stadgande meddelas till allmänhetens kännedom i den kungörelse, som i nåder kommer att utfärdas, angående upphäfsande af det, medelst Kongl. kungörelsen af den 18 Mars 1818, allmänheten tillkännagifoe beslut om inskränkning i utvexlingen af silfver mot Bankens transportsedlar, dels ock att i sammanhang härmed nödiga föreskrifter meddelas, ej mindre för liqvidationer enskilte emellan efter enahanda grund, som för skatternas utgörande stadgad är, utan jemväl för debitering och uppbörd af alla slags kronans räntor, så att Rikets Ständers ofvanberörde stadgande må efter ordalydelsen blifva tillämpadt, och all farhåga för skaliteförhöjning genom realisationen såmedelst undanröjd.