Aftonbladet – 22 juli 1834, sida 1

UTRIKES. Vi lofvade i gårdagsbladet att, utförligare än tiden då medgaf, återkomma till detaljerne af de händelser , som vållat Grefve Greys afgång ur Engelska ministeren. Dessa detaljer framstå på det fullstandigaste i det tal Grefven höll i Öfverhuset, då han tillsännagaf att han resignerat; och vi anse oss derföre till en början böra meddela detsamma i sin helhet. Vi skola icke underlåta, att vidare göra redo för hvad som står i sammanhang med denna så höst vigtiga tilldragelse. För att sätta läsaren 1 stånd att rätt fatta ett par ställen i Grefvens tal, är en kort berättelse nödig om en händelse, som tilldrog sig i Underhuset kort innan Lord Althorp ingaf sin resignation, och hvilken händelse synes bafva legat til grund för detta Lordens beslut. Statssekreteraren för Irland, Hr Littleton, bade nemligen, för att förmå den bekante OConnell mildra den opposition han genom skrifvelser till Irland, som trycktes i tidningarne, sökte väcka der i landet mot regeringens åtgärder i de frågor, som hade afseende på dervarande förhållanden, låtit OConneill förstå, att de klausuler i tvångsbillen, som handlade om förbud mot folkmöten, troligen icke mera komme i fråga vid det förnyande af billen, regeringen var sinnad föreslå Parlamentet. Detta meddelande åt OConnell hade skett helt och hållet utan Grefve Gieys vetskap, men var deremot kändt af Lord Altborp, som endast dervid rådt Statssekreteraren att iakttaga den största varsamhet. O?GConnell begagnade den kännedom han på detta sätt erhållit, för att sätta ministrarne i förlägenhet i Underhuset, när sedermera (ol billen, i följd af Grefve Greys och pluralitetens i kabinettet beslut, kom inför Huset med de trenne klausulerne bibehållne. Statssekreteraren insåg och erkände sin indiskretion, den han dock begått i god afsigt, och ville, för att försona den, afgå ur ministeren. Härifrån öfvertalades han dock af sina kolleger att afstå; men Lord Altborp fann emeilertid sin ställning, såsom regeringsledamot, så svår och obehaglig i Underhuset efter denna händelse, att han ej längre kunde förmås stanna qvar i ministeven, hvilket åter gaf anledning till ett lika beslut å Grefve Greys sida. Del var den 9 dennes, som Grefven uppträdde i Öfverhuset, för att underrätta Lorderne om sin resignation. Då han närmade sig bordet för att börja sitt tal, yttrade han: Jag uppstiger, mina Lorder — Här tvärstannade ban, och hans känsla blef honom så öfvermäktig, att ban icke kunde framföra ett enda ord. Lorderne af oppositionen sökte gifva honom tillfälle att återhämta sig, genom repeterade bifallsrop, men han var och förblef stum för ett par minuter, och satte sig åter på sin plats, under högljudda . bifallsrop från båda sidor af Huset. Sedan Hertigen af Wellington framlemnat en hop petitioner från Irland, uppsteg Grefyen åter, ännu upprörd