Aftonbladet – 21 juli 1834, sida 1

mV MMMM LA mm —— I — -—— — —A— liven, talat om behofvet af snar acsstadgar samt med särdeså arbetsdomars återupplifsn af-lagit. För bifall till denra de! ordad-: duremot sen från Gefleborgs län, O. mn ändring i vära vände, hv Jipvsson rån Blev bh. Iansson från Bohu: län, H. Jansson och AA Vactelsson Iran Elfsborgs län, J-mtlavd. sarat ÅA Märiens Ytterligare förekors Bovilln. Utskottets bet. om stämplade pavversal sten. — A Danielsson, skvifthgen, fönuv cj så sot one esbkorhig stämpelafgift beiävsa assignallon: PR S:t Bank samt privatbankirnes de ww härigenom ej skulle vinnas ändar 2lran beskattnivg på kapitalerne. Battre ; isdga en högre folioalgift för assignatisnsruikningen i Banken. Ansåg — stömpelpapperei örsaljande och stämplingen ingalu ; vå enskilt afgift, utan en Viss pro socken anslås, och den uppbördsm an i sc. som beträdes att fordra särskit besaiving av or: i men, må mista tjensten och böta 200 Boer i Förenade sig med Frih. Kantzovs rese: ol ; Cöskade sterremise. — EE, Persson vån Ocuchooos jäs ansig assignuanter på Banken börs skott io siaten för deras högst förch bade dotiöre i Bevillningsti majosietess mening härom. — falsde samma syftning. — A. Eriksbro lav äfven å, lör merande assignatiot positibevs vara svadbeaa för Riksbanken, när de uttranv2n en del af dess sedelitock. — 4. Danivis:on avsig stämpelafgiften å assigpationerna skola verkan afsigten med denna rättighets till; nembhgev bereda lättnad i allmänna röisen. Privarbankerne böra ej eller i stw linda qvölvas — HN. Månsson talade isamma syftning. — H. Jazsson alven.å. — Rutberg: I ansetnde destill att på lagt nar icke alla utelöpande assignationer bitva svöolige i Bankens tökenskaper och kunna derstäcts med folioafÖift beläggas, finter jag Utskottsbeiänkandet antagligt. — Ståndet beslöt återFCRASS. Ytterligare föredrogs Bevillnings-Utskottets Betänkande (N:o 15) i anledning af de vid Betänkandet N:o 5 om grunderna för den allmänna bevillningen gjorde anmärknivgar And. Danielsson, skriftl., föreslog följunde hufvudgrunder för allmänna bevillvingen: 1:0 Personel skyddsafgift af alla, som fyllt 18 år, mannen dubbelt mot qvinnau, och efter indelning 1 4 klasser, med afseende å olika förmögenhet. 2:0 Progressiv förmögenhets-afgift , efter indelning i 5 klasser, hvarvid nuvarande skattebelopp bör minskas för första klas en (från 300 R:drs till 1,000 Ridrs förmögenhet), bibehällas i andra klassen (från 1,000 till 10,000), samt sedan ökas successivt i en tredje klass från 10 till 530,000 R:dr, och i en fjerde, från 50 till 150,000 R:drs förmögenhet, samt en femte af alla, som äga derutöfver. 3:0 Inkomstafgift, såsom hittils. 4:o Afcoift af arf och testamenten, grundad på en lindrig beskattning af bröstcch bakarf, samt en högre på sidoarf och testamenten. 5:o Afsilt för tillar och värdigheter, de der ej inuebära allmänna befatt: ingar i rikets tjenst, och det cfter klassifikation, grundad på den såkallade rangordningen, med cen bevillning af 1-5 af den lön, som motsvarande militärgrad på rikets stat i allmänhet uppbär. Den högre bevillning, som af förestående projekter blefve en följd, må i Riksgälds-Kontoret förräntas, för att af nästkommande Ständer användas till nedsättning i grundskatterna m. m. — Strindlund ansåg den progressiva förmögenhetsafgiften kunna leda till ökad beskattning å fastighet och jordbruk, kunde således ej biträda detta förslog; ej eller det om bevillning af bröstarf. Med testameuten är förhållandet annorlunda: dervid ma bevillning fortfarande äga rum. — A. Danielsson anmärkte, att bevillning ä art endast komme att drabba betydligare qvarlåtenskaper. — Strindlu nd: Utan afseende å summan, är priacipen oriktig då fråga är om bröstarf. Angående lämpligbeten af den personliga skyddsafgiftens bestämmande i progressift förhallande, instämmer jag med A. Danielsson. — Sekreteraren erinrade, att det förevarande Utskottsbelinkandet endast rörde de allmänna grunderna för bevillhingen, men frågan angående progression i skyddsafgiften innefattas bland de detaljer, dem Utskottet förklarat sig vilja taga 1 vtvervägande vid upprättande af förslag till de anfagne grundernas tillämpning. — H. Jansson talade i s.mma syftning som A. Danielsson röravde viss progression i skyddsafeiften samt bevillning för karaktersfullmakter. — Insulin åberopade sin motion om kunsumtlionsafgift för öfverflödsvaror. — v. Talmannen Jon Jonusson trodde, lika med Sckreteraren, att diskussionen rörande en viss progression i skyddsafgiften, såsom varande cn detaljomständighet, ej hörde till förevarande betänkande. Bestred i öfrigt all bevillning af bröstarf och yrkade bifall till betänkandet — A. Danielsson bestred Sckreterarens och Vv. Talmannens anmärkniogar; och trodde frågun om viss progression i skyddsoch förmögenhetsafgifterna böra komma under pröfning i sammanhang med hufvudgruauderna för bevillningen. Det är, fortfor Talaren, de sta avgcläguare. alt vi nu yttra oss håröfver, som ett stillatigande i detta afseeude möjligen kunde alldeles utestänga oss från att framdeles göra vår åsigt gällande — OO. Jeynsson fån Blekinse yrkade bifall till betänkandet.