Aftonbladet – 21 juli 1834, sida 1

RIKSDAGSUNDERRATTELSET. Plenum i Bonde Ståndet den 11 Juni. På Olof Olofssons från Östergötland uppmaning beslöt Ståndet anmoda: Ekon.-Utsk., att inom en månad härefter inkomma med utlåtande, i avl. af erhålloe återrremisser af Utsk. bet. (N:o 35) rörande Biskopsembetenas föreslagna indragning. O. Olofsson ansåg Stats-Utsk., icke förr äv derna i fråga är afgjord, kunna meddela sitt utlåtande örande anslag till löner åt. lärare för folkundervisningen i riket. — Härefter förekom Lag-Uisk:s Ul. N:o Sr i anl. af Kongliga Propositionen, med öfverlemnande af Civillagförslaget, äfvensom öfver motioner, som dermed äga sammanbang. — And: Danielsson, skriftligen, ansåg Lag-Utsk. genast höfva bort börja med: Lagförslegets granskning; trodde att dessförinnan en tablå öfver skiljaktigbeterna wellan nämde förslag och 1734 års lag borde af Utsk. upprättas, sedän Ständernas framställving härom vid förra Riksdagen ej vunnit afseende 3 bestred den föreslagna kodifieringen, såsom, enl. Talarens tanka fordrande ett 20:årigt arbete och kommande att kosta mera än 100,c00 Rdr. Talade mot förslaget om en ny komitt. Oaktadt en snar förändring synnerligen i Handelsoch Utsöknings-balkarne är nödig, för att gifva styrka åt de förbättrade kreditförhållanden, dem vi böra hoppas af realisationen, ansåg dock talaren det till och med för sjelfva sakens skull vara att önska, det nuvarande Lagutskott, hvilket tyckes befinna sig, om j på en tillbakagående, åtminstone stillastående punkt ilagstiftningsläran, så litet som möjligt får att göra med lagverket. R St. böra deremot vidtaga de Mraftigaste anstalter, fir att nästa Riksdag komma i tillfälle till en slutlig granskning af hela lagverket. I sådant afseende böra RB. St. hos K. M. anhålla att gerom Lagkomitdgen få utarbetad ofvannämde tablå, samt vid början af nästa Riksdag fa sg förelagdt äfven kriminallagförslaget, jemte tillräckliga exemplar af både tablåen och iagverket. Ansäg vande Justitie-Ombudsman att med uppmarksamhet följa verkstalbgheten af de åtgärder, som RB. St. föveskrifva i als. på lagverket Yrkade återremiss. — Wiklund talade för bibthållande af 1734 års lag, som I sig sjelf är ett masterstycke, och hvarpå, cfter en skriftställares vitrande, man arbetade 7 år längre, än Salomon på Jerusslems tempel. Ansåg texten böra i en ny upplaga bibehållas sådan den är, men de gällande ändrivgarne införas vid hvarje kapitel med finare tryck. — Insulin talade 1 samma syftning, som Å. Danielsson, samt yttrade öfver det nuvaravde Lag-Utskottet och dess sammansättping omdömen, de der ej voro de mest smickrande. — Nils Persson tr. Södermanland var i afs. på den nämde jemförelse-tablåen sf samma tänka som A. Danielsson, med hvilken sistnämde många hördes instämma. — Johannes Andersson fr. Kalmar Län, genmölte Insulins oblida omdöme öfver Lag-utskottet dermed, att han förklarade sig anse detsamma skola söra en stor acqvisition, derest en man med Insulins ljusa förstånd, ansenliga lagkunskap m. m derstädes finge inträda Samma supposition hördes åtkillisa ledamöter yttra. — Znsulin vidhöll hvad han i afseeode på Lag Utskottet ardragit, respekt rade hvarje sarskilt ledamot, deraf, men påstod dock, hvad han ansäg hela verlden, så inom som utom landet hafva sig bekant, avt nuvarande, Lag Utskott icse motsvarar nationens önskningar: och anspråk. — Det förevarande betänkandet (N:o dr) bef äterremitteradt. Samma Utskotts bet. N:is 44 — 53 samt 355, hvilva angå förändringar i exekutionslagarne, och, erlig! -tändets beslut, hvilat tills Utskottet nu inkommit med utlålandet om nva lagförslaget. blefvo samtli