Aftonbladet – 19 juli 1834, sida 1

Article Image
Lå det så kallade Landtgillet, med hvilket städselrätten oskil:aktigt var förenad Fill Kronan utgjorde desse kirkegaarder äfven åtskillige mindre utskylder under hvarjehanda benämningar. Så väli den vil Hal ands första afträdande författade Jordebok af år 1646, som uti alla de, hvilka efter denna tid blifvit uppäätiade, innan en viss beqvämlighet fann för godt, att utur Jordeböckerne utesluta den så kallade Gejstliehd Linien, äro desse hemman upptagne under sin rätta, på Svenska öfversatta, benämning Kyrkohemman. Ått genom nämde Jordeboks förändring Eyrkohemmanen icke framdeles stulle anses hafva förlorat deras natur, derom försäkra Bongt Resolutionerna den 7 Jali 1752 och den 8 Oktober : Genom Konygl. Instru en för Kyrko-lnspektorerne i Halland den 30 Mugusti stadgas, att Kyrkoinspektorerne borde söka förhöja yrkornes inkomster och rämtorne af deras hemmau och jordar, såsom med Krono: och Frälsegods skedde, samt att vis uboledigheter till åboer amtaga sådane, som voro duslisve? ot följd af denna befallning äro ännu 1720 uti den i Lanuds-Kontoret i Halmstad förvarade Hallands beskoifning icke allenast kyrkohemmanens och åboernes nemn. utan äfven det till kyrkorne erlägde städljebetepast och städjetiden med yttersta noggranhet införde; således har, a hronans sida, städselrätten hvarken någonsin kunnat bestridas eller blifvit bestridd. Kyrkohemmans-åboerne, som efter träffad öfverensenskommelse och på bhestörda vilkor, dels på lifstid, dels ifven på vissa år städt honman, hafva derigenom äfven å sin sida erkänt kyrkornes städsclätt, på hvilken allena deras åborätt varit grundad. Dru ieke tredje man kunnat bevisa sin bältre rätt, än byrkornes redan häfdvanmnaa, måste denna vara orubblig. Åboerne, ofta antagne på lifstid, någon gång bibehåline slägt från slägt, täflade i trefoad och välstånd med den andra Halländska allmogen, började småuingom anse den brukade jorden såsom sin ceen, och yrkade, att förvandla den endast på städia grundade åborätten till en lag! g och cvärdelig besittningsoch ägavdsrätt — Kronan försälde nu. på lindriga vilkor siva hemman till Skatte, och försöken utcblefvo icke alt antingen direkt ifrån kyrkans heremah vinna enahanda förmår, eller ock att genom den hua omvägen. af Städselrättens öfverflyttande till Krono, först förby!a kyrkobemmanecn till krouohemman och d rifrin köpa dem till Skatte. Emellan åren 1720 och 1756 gjoråes för ändamålet, att ifrån kyrkan till Kronan öfverflytta städse lrätten, några men och mindre lyckade försök, men Bonde-Ständet, och ibland detta dess ledamöter ifrän Hallaud, gjorde framställningar emot detta of g, motverkade det kraftigt, och följden blef, att Kongl Resolu ionen på Alimogens Besvär den 29 November 1556 älade La: dshöfdivgen, att tillse och förbjuda Krono-Betjente, alt i någon mäållo sig med Kyrkoh mmans och Bägenheters bortstädjande befatta. Genom Kongl. Bielvet den 22 Maj 7814 stadgades ytterligare, att Kyrkohemman icke kunite köpas till. Skatte, så frånt icke visas kunde, att Kyrkorne sedan Danska. tiden obehörigt tillegnat sig städjemålsetch disposilionsrätten. Geuom ytterligare Kongl. Förfatinisgar den 15 Mars 1820, den 29 Mins 1825, den 26 April 1826 och den j Ju 1830, äro kyrkornas äganderätts förhållaånden likafedes garanterade. : : Gemensamt hafva konung och Rikets Ständer 18923 beslutat, alt, vid Skåvuska ky:kohemmanens utarrenderanrde, evabanda förhållande skulle vidtagas som vid de Halländska redan vore stadgadt., och Kongl. Maj:ts Resolution den 9 Juli 1830 tryggar omsider Halländska kyrkorne vid deras ifrågasatte rätt. Å i Men säger man: de Hallindske kyrkohemmanen äro roterade. Väl! Komministersboställen och åtskillige andra Eklesiastik-lägeubeter i provin-en äro det äfven. WVidarr, de betala jn riksdagspenningar och representera. Alldeics! Det förra var en följd af Geistliche Liviens inblandning med. Kronpohemmans Linien i Jordehoken oeh af KronoBetjeningens derpå erundade debiteringsåtgärd. Det scdnarc bevisar, alt kyrkohemwmans-åboerne äfven i skicklig ut och medborgerligt förtroende icke stå efter den andra Halländska allmogen. NER FNS REGELN EA VRENA AIN RITUMTSOREIEDSTD Ar PARTIAL 4 RR tare ne

19 juli 1834, sida 1

Thumbnail