Aftonbladet – 19 juli 1834, sida 1

DE HALLÄNDSKA KYRKOHEMMANEN. Man har orätt anfört, att den administrativa förvirring, som väållades af Carl XII:s olyckliga krig och sednare tiders administrativa åtgärder hafva gifvit Halländska Kyrkohemmans åbocr anledningar till skälig klagan; ty inga nya förändrade förhållanden hafva genom någondera af dessa åtgärder inträdt. Endast häfdvunna, genom sekler framoående rättsförhållanden hafva derigenom blifvit bibehåltna. Frågan rör icke Halländska presterskapet, utan Halländska församlingarnes, deras kyrkors och således äfven hela Halländska Allmogens rätt. Halländska kyrkovnes ägande-rätt till sine hemman härleder sig från äldre tider. Den stadfästades vid Herredagen i Köpenhamn 1536 och genom 1643 och 1692 årens recesser. Den bevisas ytterligare genom fornhandlinvgar och de äldsta jordeböcker m. m. Då först genom 26-årig förpantning, och sedan till evärdelig ägo Halland blef afträdt till Svenska Kronan, stadgades genom ofvannämde Malmö Recess af 1662 alla provinsen rörande särskilta förhällanden. Kyrkan ägde således redan då since så kallade Kir7 kegaarder; af desse innehade hon Jordeboksräntan eller ) Denna artikel, för hvilken ett rum blifvit begävdt i bladet, härtlyter, som Läsaren finner, från mågon som tager Regeringens åtgärd i försvar, och innefattar hufvudsakligen just de grunder, som för beslutet blifvit åberopade. Att den väsendtligaste anmärkningen emot pröfningen af en äganderättsfråga i administrativ väg, likväl härigenom ingalunda undanrödjes , är en öfvertygelse, som Red. icke kan frångå.