Aftonbladet – 15 juli 1834, sida 1

Etter Enkefru Eriherrinnan EE. AM. Lovisavn, I. Hopken, på Bangsta i OfverJärna S. och Stockholms Län; anm. inom denna månuds slut hos J. IL. Schultz på Södertelje och Eneby: ! f BORGENAÄRERS SAMMANTRÄDEN. F. d. Insp, J. P. Öbergs på Eggeby, 23 d:s kl. 5 e. m., vid Stäkesbro i Eds S. . Afll Kapit: J3 J. Försslundsioch Fendr. C. Forsslunds, 24 dvs kl. 10 f.qm., å Rådbhusät iKarlstad. : Barton F. U.Puvalls, 25 Judiså, Sala Stadskäll. Afl. Hörerihahdl. All Vejdlirgs, t Aug. kl. 4 e m., hos Jerukrarmh. ALE. Spånglund i Lidköping. SPEKTAKEL. På DjurgårdsTeatern i morgon för första gången: Galerslafvarne eller St. Aldervons Qvarn. De RR RT NERE I morgon gifver Hr Gauthier representation i Bonstrid: ning uch tmdansbing å Djurgärden. —A SAMMANTRÄDEN. gr umerkansQrdök allmänt, jmte Fjerde Afdelninger, 10 dis, Sr TYNATI 4 Nåd EfESPAGSUNDERKRATTELSER Sedan Ridderskapets och Adelns protokoll för den dagen dechargebetänkar det förevar, t går förmiddag blifvit justeradt, meddela vi nu några de mest iotresanta yttranden af denna debatt, som. i afseende på den allmännare öfversigten af Sivrelsens system, egentligen börjades af Grefve Cionhjelm, hvars muntliga yttrande när nedan förekommer i sip belhet. Vi upptaga således de föregående talarnes endast i största korthet. Resuliatet af Stads-Rådsprotokollernes granskning var, som förnt är bekant, tvenne anmärkningar, utom den om motiverna till banklagtn, den ena rörande revisionsins!ruktionen, den andra rörande den Koagl. förordningen angående batltarne på bränvinspenne:!ne: alla emot Hr Skogman. Frih. Boije L försvarade ifrigt Hr Skogmans Banklagsförslag, som han sade vara grundadt på bifall till förändring af 72 S BR. FF. Hen kallade betänkandet absurdt. och såg uti anmärkningen mot Hr Skogman ett verk af Journalismen, denna kraft som föresatt sig att sönderbryta vårt statsskick. Hr Dalman trodde ej, att Jurnalismen haft någon verkan på Konstit. Utskottet. I afseende på betänkandet N:o 11 förundrade han sig, alt Utskottet eudast vändt sig mot Hr Skogman och emot dessa åtgärder. Hv Tham, W. förenade sig med Frih. Boije, dock ej i hans farhågor för jurnalismens bemödande. Rikets väl berodde ej på Er Skogmans opinion eller förslag. Man tycktes hafva föresatt sig att fälla någon med eller utan skäl. Anmärkningen om revisionsinstruktionen vore en verklig karrikatur på anmärkningar. Rikets Ständer hade sjelfve bifallit instruktionen. Hvad bränvinsförordningen beträftar, så hade Hr Skogman deruti snarare visat nit än bristande pit, Han hade rådfört sig med vettenskapsakademien samt, då han funnit att han af densamma blifvit missledd, genast ändrat förordningen. Talaren begärde proposition å afslag på betänk. i allt, som rörer Hr Skogman. Grefve Horn fann den ministeriella ansvarigheten vara ett fullkomligt oting under närvarande former, De gjorda anmärkningarne voro alltför lumpna. Talaren ville, att man hellre skulle afse hvad styrelsen undersökt än hvad den gjort. Han förkastade ifrågavarande betänkande och begärde återremiss. Frih. Boije uppwädde ånyo till försvar för Hr Skogman, hvars afsigt ingalunda varit att genom banklagen i civillagstiftningsväg ändra grundlagen. Hr Dalman påstod det vara ett förbiseende af Konstit.Utskottet att ej hafva satt hela Stats-Rådet under 106 6., samt ville ej alt en enda skulle vara syndabock. Efter dessa talare uppsteg Grefve Cronhjelm och yttrade: PDå nu KonstitutionsUtskottets så kallade dechargebetänkande, förekommer till pröfting, har en högtidlig och vigtig dag inträdt, såväl fir representationen som för styrelser. Det ir a ti 1 f. ee . ve N I oe om hg TT