Aftonbladet – 26 juni 1834, sida 1

IA EEE EET OR MR TE ERT SIESTA rr Ed TEN A TT PRICE: a AA FÖYETNSR RIESDAGSUNDIERULATT ARENA Fortsättning från N:o 143 af Konstitutions-Utskottets öfverliggningar rörande representationsfrågan. 4 Plenum d. 3 Juni. Frånvarande: Biskop Wallin, hindrad af StadsKonsistorii sammanträde, Prosten Hallström, Hr Björk, Hr Ecneli, kallad till Branstods-bolagsstämman, Er Ekstrand, likaledes. Då nu representationsfrågan till öfverläggning åter företogs, yttrade Fvuih. Ordföranden, det ban ansåg nödigt och följdriktigt att först, med en i Riisdagsordningens början inlagd definition, bestämma hvilka som äro Svenska folkets representanter, sedan öfverenskomma, om ståndsrvepresentationen skall, till sina grunder, äfvensom till ståndens antal, bibehållas, vidare öfverväga sättet för orepresenterades inrymmande; och. slutligen uppgöra förändringar i debattoch arbetsformen. Hr Cederschjöld trodde, att första frågan. borde blifva, om de nu orepresenterade skola erhålla representationsrätt, och den andra huru sådant lämpligast må verkställas. Grefve Spens uppläste, ur 1809 — 10 årens Kostitutions-Utskoits betänkande, motiverna till Riksdags-ordningenrs I f., hvarigenom antydes att det är hel: Svenska folket, som bör vid Riksdagarna representeras. Hr Silfverstråle fann representationens fördelning i fyra stånd hvila på en djup och fast grund, den han ej ville bidraga att rubba. Deremot uppstode inga betänkligheter mot förändring af arbetsmetoden, såsom t. ex, begge Ide-ständens sammanförande i en, och de begge Real-ståndens i en annan kamare Professor Agardh hyste icke fullt samma begrepp om stånd. De vore, etter hans åsigt, återhållande allmänna krafter mot egoismens, den enskilta nyttans sträfvanden. Sammanträdandet på en eller flera kam:ar kunde bestämmas oberoende af ståndsfördelning. Alla folkklassers intressen syntes redan vara representerade, ehuru korporationsoch personliga intressen må reklamera ett mera åskådligt inrymmande i ;representationsformen. Biskop af FMWingård förmente, att man ingenstädes hunnit till absolut fullkomlighet i representations-teorien 3. man borde således bibehålla det subsisterarde hela, och deremot förbättra i delarpa. Äfven medifritt allmänt val, vore ej hvarje ind:vid representerad. Talaren önskade nu, med få ord: ingen stor ingripande förändring, endast smärre verkstälilbara jemkningar, t. ex. en. fullständigare representation, dels af råämnenas förädling, medelst fabrikanters intagande i Borgare-ståndet, dels af Svenska allmogen, genom Bonde-ståndets upplåtelse af rum åt Säteri Råoch Rörs-hemmansägare. Hr Cederschjöld ville erinra, att ett vigtigt och inflytelserikt intresse funnes orepresenteradt, nemligen kapitalistens. Frib. Ordföranden invände, att kapitalisterne äro kosmopoliter, och i allmänhet ej behöfva något egentligt fädernesland. i Hr Sahlin, instämmande med Biskop af Wingård, förnyade sin hemställan om ofrälse jordägares och fabrikanters inrymmande, Hr Strehlenert medgaf inträde i Borgare-Ståndet under vissa vilkor, åt fabrikanter på landet, men ansåg fabriker inom: städerna förut representerade genom Borgare-ståndet. Professor Agardh förenade sig med Hr Cederschjöld, hvad kapitalisterna beträffar; deras valrått kunde bestämmas efter skatten, som vanligen står i förhållande till förmögenhbeteo. V. Talmannen Jon Jonsson påminte åter, att de mest skuldsatte representaoter merendels äro de verksammaste, och att för öfrigt nästan alla kapitalister, utom Judar, fionas representerade inom FA 0 a nn 0 Jia F