Aftonbladet – 25 juni 1834, sida 1

RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. Fortsättning af öfverläggningarne i Konstit.Utskottet. rörande representation frågan, från Plenum d. 31 Maj. . Grefve Spens atimälte. sig hafva uppsatt ett förslag till förandribgar i Riksdagsordningen, hufvudsakligast hvad represemtationssättet beträffade, och uppläste deraf, på Utskottets begäran, ingressen, under anhållan att detaljerna af samma förslag måtte få hvila på bordet. j a Professor Agardh: Den missbelåtenhet, som visat sig i lacdet emot vår represefitation, är otvifvelaktigt rättvis och välgrundad, då man fördomsfritt betraktar resultaterne af våra Riksdagar, och jemför dem med de kraftansträngningar eller den personal, den tid, den kostnad, det arbete, och det oändliga tal, skrifveri och tryck, som måste användas, för att ändtligen komma åtminstone till ett slut, hurudant det än må vara. Men anledningen till en sådan missbelåtenhet skulle i min tanka icke upphöra, om man endast. förändrar. representationspersonaten, ökade den med några nya representanter och borttog andra; icke heller devigenom att man förvandlade de 4 kamrarne till två. Orsakerne till missförhållandet synas mig hufvudsakligen vara 2:ne; den ena: den obegränsade motiopsrätten inom . sjelfva lagstiftande församlingen, och den andra: denna församlings åliggande att sjelf utreda målen, och ej erhålla dem redan utredda, såsom det sker i alla andra lagstiftande församlingar. Man har genom petitionsrättens förflyttande från folket till representationen velat gifva åt densamma en viss och laglig form; men man har derigenom förvandlat den till uttryck af en enskilt mans önskningar, för hvars öfverensstämmelse med de provinsers, som han representerar, man har ingen borgen. För att på en gång gifva denna rält den form, som åsyftas genom vår Svenska författning, och den utsträckning, som den har i andra länder, synes mig medlet vara att införa Landständer. Jag föreställer mig att i hvarje provins eller län dessa ständer, så fåtaliga som möjligt, kunde sammanträda hvart år, och under möjligast korta tid t. ex. 14 dagar; attde der gjorde motionerne öfverlemnas till en eller flera personer, för att preliminärt utredas, och 1 fall af tillstyrkande erhålla form af lagförslag,. som vid nästa års Landtdag aotogs eller förkastades såsom Landständernas motion, i hvilket förra fall den öfverlemnades till regeringen. I Svenska lagstiftningen, liksom i alla andra länders, har regeringen tillika jemte folket initiativen för väckandet af nya frågor. Men då de, såsom de väckta frågorna hutils blifvit bebandlade, först måste öfverlemnas til! ny utredning inom Utskott, så utgör just detta i min tenka våra Riksdagars förnämsta grundfel, såsom förstörande allt sammanhang och konseqvens i olika Riksdagars beslut, och förorsakande hela den omgång, samt slöseri med tid och krafter och perningar, hvarom jag förut talat, utom det, at: alla de personer, som få sig en sådan utredning ålagd, icke alltid dertill äro fullt qvaiificerade. Stående Utskott för alla mål hafva ingenting motsvarande i andra länders konstitutioner, icke eller i den Norrska, der man ej finner ett enda ord om rågot som likzar våra Utskott. Orsaken är den, att i andra länder framkomma målea till den lagstiftande församlingen i så utredt skick, att endast för särskilta fall kommissioner behofva sättas, för att gifva dem en ännu större utredniog. Den största vinst man således kunde i detta afseer:de göra för värt land, vore att få något molsva