Aftonbladet – 7 juni 1834, sida 2

RR mo im sa a rr ae SN 0 OP OO YVAR tillskyndade sina ägare en jemlikheten sårande förödmjukelse, i jemförelse med de bättre klädde. Besparingen blefye ringa; ty om det föll hela beväringsmanskapet in att begagna kronans mundering, måste ju persedlar för sådant ändamål vara i beredskap. Genom anställd beräkning ansåg talaren ådadalagdt, att för 5 år slitningspenningarne skulle uppgå till 300,000 Rdr, utan att någon munderingspersedel derför skulle finnas i förråden. Vid betänkandets 22 punkt förmente samme man Utskottet cj hafva uppgifvit de beräkningar, med afseende hvarå Utskottet trott sig böra bestämma tillökningen i anslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar endast till 20,000 Rdr. I öfrigt yttrade han sig om felaktigheten uti Utskottets åsigt, att kostnaden för indelta armeens vapcnöfningar, jemväl vid större läger, bör godtgöras af passevolansafgiften. Detta skulle strida emot det för nämde afgift vid sista Riksdag bestämdt uppgifna ändamål. Om ej afgiften i öfverensstimmelse dermed åtgår, borde den anses såsom rustoch rotehållarnes egendom, Det vore obilligt att lägga kostnaden äfven för de kostsamma öfningslägren på det nog hbetungade jordbruket allena. Yrkade återremiss. — I detta anförande hördes många af ståndet instämma. — Peter Andersson från Halland talade för tillökning i befälet vid Hallands infanteribataljon, i hvilket anförande Lindbeck instämde. — V. Talm. Jon Jonsson hade ett skriftligt vidlyftigt detaljeradt anförande. Sedan han anmärkt, att Stats-Utskottet till stadgande af den grundsats, att några utgifter icke böra anvisas på öfverskottem af statsverkets inkomster, så mycket mindre haft skäl, som ingen olägenhet af detta anvi-ningssätt blifvit förspord, öfvergår han till den supposition, att vi möjligen snart nog kunna få krig, och uppmanar derföre, i ömma ordalag, till oinskränkt förtroende begge statsmakterna emellan, på det faran må kunna i tid undanrödjas, och riket försättas i tillbörligt yttre anseende. Derefter vidrör han topografiska korpsen, talar om dess iaflytande på bildningens spridande till armåen Vidkommande raketkorpsen har Utskottet gifvit anvisning å indragningar på aila håll. Talaren frågar hvar dessa indragningar skulle göras? Citerar krigshistorien och det gagn en Engelsk raketkorps under nuvarande konungs befäl gjorde i slaget vid Leipzig år 1813. Framställde nödvändigheten att följa med andra länders nyttiga uppfinningar. I fråga om lönetillökning för indelta infanieriets befil, ordade han om otiliäckligheten af oflicerarnes löner, och uppställde en tabell deröfver. Beträffande lifbeväringsregementet och Hallands bataljon upplyste han, att dessa 2:ne korpsers befäl är endast afsedt att exercera beväringsmanskapet; huru obilligt då, att de,som fått sig detta ärofulla kall uppdraget, skola vara så illa lönta? Talaren erinrade om de olyckor, som 1808 och 1809 öfvergingo landtvärnet, synnerligen, trodde han, derföre att de saknade dugligt befäl. Rörande ökadt årligt anslag till armåens materiel, ansåg han Utskottet ej neg hafva motiverat sitt afstyrkande. Ordade mot den föreslagne rältigheten för beväringsmanskapet alt mot slitningspenningar bruka egna rockar. Angående armåeens vapenöfningar framställde han, huruledes utlännmingen förvånar sig öfver, att den Svenska soldaten kan på så kort tid danas till krigstjenst. En armå blir då först tryckande, när hon i farans stund ej kan uppfylla hvad man af henne väntar. Utskottet tyckes gilla motiverna till den Kongl. propositionen rörande denna punkt, men afslog den ändå. Sedan passevolans-afgiften vid sista Riksdag, genom nedsät!ning af 1 Rdr B:ko för hvart nummer, minskades med cirka 30,000 Rdr, är den ejätillräcklig till nödige militärmöten. Sekreta Utskottet ir766 hade mera omsorg om armåtens tjenstbarhet, än StatsUtskottet 1834. Framställde nödvändigheten af stora öfningsläger, samt de gynnande resultater för armåen af lustlägren alltsedan 1817; vidare af exercis-kompanier och sqvadroner, samt de begärda ökade anslagen för beväringsexcrcisen, äfvensom tillökning af Generalpensionerna. Till slut erinrade han, hurusom Utskottet i allmänhet ej öfvertygat sig om vigten af hvad Kongl. Maj:t i nåder föreslagit. Det är nödvändigt att hushålla; men representationen måste sätta Konungen i tillfälle att mellan Riksdagarne, i händels af politiska söndringar, upprätthålla statens anseende och sörja för dess sjelfständighet. När en öfvevlägsen fiende kommer, är det för sent att ångra njuggheten i systemet. Varnade för andra länders exempel 1 sådant fall. Kongl. Maj:ts nådiga propositioner innehålla tillräckliga varningar mot glömska af dessa grundsanningar, och innebära omtanka att förckomma alltför sannolika framtida olyckor. Man må undra, att ej de mea dessa angelägenheter bevandrade kraftigare sökt upplysa förhållanderna, till ledning för besluten hos dem, som i dessa maktpåliggande angelägenheter sakna erfarenhet. Talaren tillstyrkte i allmänhet alla de begärda ytterligare anslagen till armåen oafkortade, och yrkade återremiss. — ff avleduing uf detta v. Talmannens auföravde, bemställde An d. Danielsson från Elfsborgs län, om cj Ulskottet visligen handlat efter den regeln, att i fredstid bör så hushallas, alt under kriget folket finner sig hafva nagot af värd qvar att mo! fienden försvara. Skriftligen anförde han vid betä adets a:a punkt, att ingen presideutlön på hör ir hvig bollegiet UPPföras, af de skul Potre i sin veservalion vu peifvit. Vid 4:de punkten: Bi anslås till ett med 12 kompani Vv al 105 man ova hvsrdet Antalet af vaktposter är allifor öfverdrutvet fu vakts kraft för ordnings bibekållanvde bestar hufvudsakligen i jemn patrullering och för ölvist hela styrkh wide. Vid S:de punkten: 4 bör upplösas, anslaget derti!ll användas nierna och en del af oflicerslorpsen öka hompa! befälet rid Wermlands regemente. Vid i1i:ie punkten: Da inom en bevåringskorps skiecklive underbefalsinan med läötihet kunna erhållas, tyckes det som Fänriktg dl sammanbält ave-tegemen till exereiskompa ma I M M radon vid Gottlands . . na . Y 2. ar an? nationalbevärivg vore obehöfligrö d tå:de punkten: ansäg talaren hillig!, att de för Jölbovå Ivpsrsg:s stat erforderlige 4.651 Rdr på allm. ludracossosstat uppföras, samt att en underd. iramslällniog ma ccpas mil Nongh Maj:t, att reg:s oflicersborps må belrias frau stöndig tjeustgöring a Konel sattot etter ock lönereglering verkstilias s likhet