Aftonbladet – 5 juni 1834, sida 1

NRPPEYEEEISERAIDRAD UOSUDVA ROBMIRA 03: VINES AR SECADA TEVE TAIRT ILSDD vudtitel. De som vilja ioleda folken i statslånsystemet pålägga dem ett förfarligt moraliskt band — egennyttans, som til! slut upplöser alla andra. Han ogillade Utskottets tillstyrkande af det ökade anslaget, så framt ej Rikets Ständer bestämdt angifva, hvartill anslaget bör användas. Regeringen har ej hittills så användt g:de hufvudtiteln, att den ytterligare bör få några godtyckliga dispos itioner, Anslaget skulle ej: komma åkerbruket och näringarca, utan regeringen, till gode. Talaren trodde, att . England utan statsskuld spelat en helt aanän roll. Massan af Engelska folket är ej i något godt moraliskt tillstånd. Julirevolutionen i Frankrike skulle, om ej statspapperen skapat andra intressen, hafva tazsit en helt annan riktaing. Ingenting är så mäktigt, som då styrelserne kunna snärja folken i sina egna intressen. Detia sker gevom statslånsystemet, fan tyckte sig ana, att en liten plan dolde sig under de beviljade 28,000 Rdr. Gvrefve Cronhjelm trodde, att g:de hufvudtitelns medel minst af alla kunna användas emot sina ändamål. Hvad Frih. Cederströms motion beträffar, så trodde han att han borde hos Regeringen försöka att få fram sitt förslag, önskade att Hr Kammarpresidenten . ville hafva lika mycket förtroende till Styrelsens klarsyothet som till Stats-utskottets. Hr Gr. biföll betänkande, med vilkor, att ej ett öre användes till Motala verkstad. Friherre Akerhjelm ansåg klander vara för tidigt, då inga anmärkningar blifvit gjorde emot anslagens användande. Genota eltstatsjånssystem, sådant det nu blifvit föreslaget, vinner staten snarare isjelfständighet. Gillade fullkomligt principen för. Eriberre Ehrenborgs förslag. Frih. Boije, Ludv.,. erinrade, att lönetonden ej vore att använda till något improduktitt. Han hade läst flere afhandlingar i deita , ämne, men aldrig funnit att statslån kunde försvaga folken. Återremiss af betänkandet yrkades af Hr v. Hartmansdor ff, och Hr Lagerhjelm, på det något af oden anslagna summan måtte reserveras åt 10:de hufvudtiteln; af Giefve Rosen, för underlåtet anslag till Chalmerska skolan; af lir Peyron derföre att ej utskottet velat anslå något för ett åkerbruksinstitut i Södermanland, och af Frih. Cederström, emedan det ej fästat afseende vid hans så kallade konstmästerliga förslag. På framställd: proposition om bifall till betänkandet hördes blandade ja och nej, hvarföre votering måste företagas, då betänkandet bifölls med 45 röster emot 23. Friherre Ehrenborgs statslåns-förslag begärdes såsom en särskilt motion hvilande på bordet.