Aftonbladet – 5 juni 1834, sida 1

RIKSDAGSUNDERRATTELSER. Ridderskapets och Adelns Plenum d. 28 Maj. Eftermiddagen. Föredragning skedde af den i ordningen följande y hufvudtiteln eller regleringen af statsanslagen till hendel, jordbruk och näringar (Statsutskottets utlåtande Nr 87). Friherre Rosen, Axel, uppträdde till förmån för Chalmerska Teknologiska skolan i Göteborg, för hvilken Utskottet afslagit något anslag på stat. Hr Peyron fordrade anslag för inrättande af ett åkerbruksinstitat i Södermanland, och anslag dertill, i likhet med hvad Utskottet tillstyrkt för det af Hr Nonnen inrättade Degebergska institutet, — Frib. Cederström, Jacob, anförde en kritisk afbandling öfver betänkandet, nekade ej anslag till dylika instituter, men påstod att de ej tillhöra g:de utan 10:de hufvrudtiteln. Hr Friherren yttrade sitt missnöje deröfver, att Utskottet ej begagnat den af honom ingifna motion. — Hr Danckwardt genomgick betänkandet med anmärkningar öfver åtskilliga delar deraf. — Frih. Palmstjerna:; Hvad Chalmerska. slöjdeskolan beträffar, trodde han, att Rikets Ständer borde afvakta Kongl. Maj:ts nådiga förslag om dess utvidgning; angående ett institut i Södermanland, så ansåg han ett normalinstitut i Westergötland äfven vara tjenligt för åkerbruket i Södermanland. Friherre Cederströms motion hade ej Utskottet kunnat begagna, ty den skulle förändra alla hufvudtitlarne. Den var dessutom. så konstmästerligt sammansatt, att Utskottet ej vågat derur lösrycka någen särskilt del. Frih. Ehrenborg tackade Utskottet, att det ökat denna titel, samt töreslog, att de anvisade anslagen på g:de hufvudtiteln måtte få lemnas till ränta och amortissement för en fonderad statsskuld i Riksgäldskontoret. Deraf skulle bildas en häfstång för jordbruk och andra näringar, kraftigare än man tror. Han visste, att många afskydde all tanka på lånesystem, men då mar äger en fond, hvarpå ett sådant kan byggas, så kan dervid ej vara den ringaste fara. Diskussionen hvälfde sig sedermera isynnerhet omkring detta förslag, som med högsta värma omfattades af Fiih. Boije, Ludvig, samt gillades af Frih. Palmstjerna, Grefve Horn, Friherre Åhkerkjelm och Grefve Löwenhjelm, Gustaf, hvilken trodde, att Sverge utan Statslin-systemet, sådant det af Professor Agarih blifvit föreslaget, omöjligen kan framskrida i någon proportion med de öfriga länder i Europa, men bestriddes af Frih. Cederström, sat Br Dalman, hvilken trodde, att genom et statsån skulle val de stora allmänna behofveu fyllas, men adda de små konsiderations-behofven qvarstå och förorsaka oss ännuen gide huf