Aftonbladet – 3 juni 1834, sida 1

LAFAYETTE. Gilbert Mottier (fordom markis de) Lafayvette föddes i Chavagnac i Auvergne d. 6 Sept. 1757. Han uppfostrades vid högskolan Louis le Grand i Paris, och anställdes derefter såsom oflicer vid Kungliga gardet. Vid 17 års ålder gifte han sig med en sondotter af Hertigen af Noailless Det var under sådana förhållanden markis Lafayette beträdde en bana, på hvilken man föga skulle väntat att finna en ung man af stor förmögenhet, hög rang och betydande förbindelser vid det mest lysande och intagande hof i verlden. Han lemnade i hemlighet Frankrike, och begaf sig till Norra Amerika, der han landsteg i Cbarlestown d. 25 April 1777. Han var nu 14 år gammal. Förenta Staternas belägenhet var vid den tiden ganska bedröflig: en svag armå, utan kläder och vapen, kunde med möda hållas tillsammans mot en segrande fiende; regeringen var utan resurser eller kredit, och Amerikanska agenterne i Paris måste erkänna, att de icke voro i stånd att skaffa ett fartyg för Lafayettes öfverresa. Nå väl — sade ban — då vill jag sjelf utrusta ett skepp; hvilket han också gjorde. Sensationen, som hans ankomst väckte i Amerika, var utomordentlig; den uppmuntrade det nästan modfällda folket, att hoppas hjelp och deltagande från en af de mäktigaste nationer i Europa. Genast efter sin ankomst fick Lafayette anbud af ett befäl i Amerikanska armden, men vägrade mottaga det. Han uppsatte och ekiperade i stället en korps på egen bekostnad, och gick i tjenst som volontär, utan aflöning. Han tilihörde Washingtons närmaste omgifning, ooh vann hans fulla tiligifvenhbet och förtroende. I Juli månad utnämdes han till generalmajor, och i September blef han sårad i träffningen vid Brandywine. 1775 gjorde han fälttåget i Pensylvanien och Rhode Island, och sedan han erhållit en tacksägelseadress af kongressen för sina vigtiga tjenster, inskeppade han sig i Boston i Januari 1779, för att återvända till Frankrike, der han hoppades kunna ännu kraftigare verka för Amerikas sak. Förnämligast genom hans oförtrutna sträfvande och personliga bemödanden, kom traktaten till stånd mellan Frankrike och de Förenta Staterna, och han återvände till Amerika med underrättelse, att en Fransysk hjelptrupp snart skulle komma efter. Nu fick hen befälet öfver en korps af 2000 man, dem han klädde och utrustade, till en del på egen beI