Aftonbladet – 2 juni 1834, sida 2

STOLCLLUCOLA Den 2 Juni. Underrättelserna med dagens utländska post gå från. Paris och London till d. 21, från Lissabon till d. 3, samt från Hamburg till d. 27 dennes. Dagens stora och sorgliga nyhet är Lafayettes död. Frihetens ädlaste representant lemnade det jordiska d. 20 dennes, kl. 5 på morgonen, 76 är gammal. Intrycket af denna händelse var omätligt 1 Paris. Endast hofvet bibehöll, under det allmänna deltagandet, en diup köld. Den 22 på fi m. skulle begrafningen gå för sig, och liket kom, enligt den aflidnes förordnande, att nedsättas vid sidan af Madame Lafayette, som hvilar på kyrkogården Picpus. : Alla truppar i grannskapet af bulfvudstaden voro imbeordrade, så att garnisonen sjelfva begrafningsdagen kom att utgöra 36,000 man. Man var icke utan froktan för oroliga uppträden, och en mängd personer skyndade från Paris på landet, för att der vara i säkerhet för hvad som kande inträffa. Många grupper samlade sig på setorne; men vid postens afgång var ännu allt lugnt. På börsen i Amsterdam ville man veta, att begrafningen gåtl för sig utan minsta oordning. Amiral RBoussin, som fått anbud af marinportföljen. har nu definitift vägrat mottaga den, och Aonitören tillkännager, att viceamiralen Grefve Jacob, pär af Frankrike, blifvit utnämd till denna post. Depuieradekamaren höll d. 21 sin sista session. I militarskolan i St. Cyr hafva några oroligheter förefallit, som haft till följd att 7 af eleverre blifvit kastade i fängelse, der de hållas så strängt bevakade, att icke ens deras slägtingar få besöka dem. Från Madrid bekräftas underrättelsen om Cortez sammankallande till d. 24 Juli. Infanten Don Carlos ekipager, som fallit i Spanska trupparnas händer i Portugal, hade blifvit införda till Madrid. Ett privat bref från Lissabon af d. 3 berättar, att general Rodil befann sig på marsch från Guarda mot Abrantes, och att Hertigen af Terceira öfver Thomar riktade sina rörelser mot Santarem. Iöfra Beira hade 26 städer förklarat sig för Donna Maria. I England synes ministeren mer och mer förlora af sitt anseende och sitt inflytande i Parlamentet. Lord Althorp har förklarat, att han misströstar om, att under närvarande session kunna genomdrifva billerne rörande lokaldomstolar och afskaffande af bysättning. Man säger att ministrarne äro alldeles ur stånd att få fram en sak, som hertigen af Wellington finner för godt att lägga sig emot. Federalstyrelsen i Schweitz har nu besvarat de främmande makternes noter, som fordrade att de politiska flyktingarne måtte förvisas från Schweitziska området. Svaren äro värdiga, och sådana man borde vänta dem från Wilhelm Tells fädernes!and, De utgå från den grundsatsen, att hvarje sjelfständig stat äger rättighet alt utsträcka gästfriheten till hvilken flykting, den finner för godt, endast med förbindelse att, såvidt möjligt, förebygga lugnets störande i angränsande stater genom sådana flyvktingar. Denna rättighet ämnade Edsförbundet försvara med alla närmare och fjermare ingrepp, 5edan detsamma redan ådagalagt, att förbundet i fullt målt ställt sic den senare gsrundsa!sen till efterrättelse. Den konstitutionella, ellev i rexzcrvingsformen beAr mda tidan frn ot Är Inu. samma RVarA än