Aftonbladet – 2 juni 1834, sida 2

ska korpsen vara nyttigast af hela militären. Hrr Wijk, Melbin, Santesson, Arnberg, Björk och Cedeiborg voro alla af Hr Weerns mening. Hr Halling talade emot det beviljade anslaget af 150 Rdr åt en renritare; talaren kunde ej eller föreställa sig, att någon upplösning eller rubbning af korpsen skulle äga :um, om det öfriga anslaget af 1,547 Rdr ej kom att utgå: i fall så vore, hade korpsen från början illa blifvit organiserad. — På derom gjord proposition beslutades återremiss. Ekonomi-Utsk. Bet. N:o 60, i anledning af väckta frågor, dels om rättighet till enskilta teatrars avläggande, dels ock om upphörande af de afgifter till Kongl. teatern, som för representationer i landsorternme erläggas, gaf anledning tili en vidlyftig diskussion, och blet omsider återremitteradt. Rörande den förra frågan, hade Utskottet tillstyrkt, att, i afseende på inrättandet af enskilte teatrar i hufvudstaden, det vilkor b rde iakttaga:, att beståndet af en sod och emot ändamålet svarande teater derstädes icke måtte förfelas. — Hr Holm instämde hufvudsakligen i Gretve Horns reservation; fann ej skäl, att för Stockholm i detta fall göra någon undantagslag; ju större täflan vore, ju mera skulle konsten utvecklas och färdighet vinnas. — ir Björk instämde uti Hr Holms yttrande; fri täflan befordrade konstutveckling. — Hr Ekerman ansåg det vara orimligt, att Stockholms teater var omgifven med ett sådant monopolium, som det ifrågavarande, och yrkade återremiss. — Hrr Hessle, Forssberg, Winberg, Ekstrand, Hallgren och Rubin förklarade sig vara af samma mening. — Hr Rydin önskade teatern, som en vacker institution, allt godt; men då monoepolier stå i strid med grundlagarne, ansåg han äfven teaterns monopolium böra försvinna, eller ock en särskilt lag derom af konung och Ständer fastställas. — Vore det vödiet att underhålla en teater, borde tillrväckliga medel dertill anslas.