Aftonbladet – 30 maj 1834, sida 2

skola skydda staten for törtryck och anarki, de skola föra menniskorna till det mål försynen i verldsplaven har utstabat, och de skola göra alla till bröder enligt kristendomens anda! I sanuiog, en hög bestämmelse, som de i alla tidehvarf så 0egennyttigt uppfyllt; ty på bafdernas vittnesbörd och på förnuftets bifall måste föruttaren troligen grunda sm lära, då han framställt den sasom den enda räddande och frölsauce ur tidens nöd och bekymmer! Men om histerien uppvisar något samhälle, der alla stridande elementer blifvit harmoniskt förenade, der dygd, sanning och rätt gjort sig så gällande, att de icke kunnat al egoisosen och mörkret förträngas, och der de i sin oförgängliga gestalt uppeobarat sig och lycklisejort inminniskornpa, så vilja vi forska i des haftder, och der bamia den vishet vi bittills förgafves eftersökt! Om deremot allt på jorden hav fallit, och det till fölie af sin inneboende brist, om intet enta af alla foratidens valden står qvar, utan itvertom ala nedönnkit i djupet på sin egen befävade grundval, had anvat lära vi väl deraf, ön att der ficves icke den rätta visheten för oss att söka? Och är det väl blond alla dessa stater någon enda, der fiderkommisserna ej gjort sig mer eller mindre gällande? Mar det icke öfver allt varit monopolierna, prerogativerna eller bevisklystnaden under någon af sina månvgfalldiga former, I förening med vidskepelse och okunnighet, som hafva undergraft och störtat samhällena, sedan genom lasterna den spänsvghet bl fvit förslappad, som gjorde det möjligt för den råa styrkan, att till en td bålla sig uppe? Max säger a samhällets ursprungliga form är familjen. Hvad lärer oss historien om den? Jo, då den framträcer för våra blickar ur sagans ratt, visar den sig redan för oss 1 fideikommissernas brokiga skepp:d Bland Asiens nomader var förstfödslorätten gällande, och den var ev så att förakta, fast Esau sålde sin för en grynvälling! De aldsta sambätlsförfattningar, t. ex. Egyptens, tilldelade mesterna arftliga jorde2erdomar, och äfven soldaterne hade sina, men alla öfriga voro slafvar. Visheten dolde s:g I obegiipliga hievogfyfer och all jxtensiv upplysning var omöjliga i det sköna Grekland stod Bacedemon såsom en fideikommissdvrättnivg, som delade staten i fria och Hetoter. Rom föll genom striden emellan patricier och plebejer, och var det ej en sunid om maktens löreträden och medlen för en sinnlig vjutnivg? Men författaren till uppsatsen i Minerva förfäktar endast jord-fide:tkommissernas vigt och ofelbarhet, och anser allt hvad som för öfrigt kan komnia under namn af fidekommiss för mycket underkastadt förvandling och förändring, för att åunna begrunda en äristokrati, I detta hänseende torde ban firåvkänna gamla verldens flesta handelsstater sådana inrättningar; fastär öfverallt aristokratien var gällande genom bördsföreträden eller rikedomar, ivnan folket hann tillkämpa sig makten. Men medeltiden var ju fideikommisserras gyldene tidehvarf, och det oaktadt lärer väl ingen på allvar önska sig den tillbaka? Och i vår tidsålder återstår ju denna institution i hela sin imposanta storhet i England och Ryssland. Det förra landet är det oaktadt just skådeplatsen för oroligheter och genomgripande reformer, som torde slutligen rensa bort hela qvarlefvan af den gawla surdegen, och det senare, med sin despotism och sina slafvar, är ett ämne för hela den bildade verldens tadel och fruktan. Hvad nu en sådan inrättning i den sansade politiska klokhetens eget fädervesland icke förmår uträtta, det skulle den göra såsom en ny inympning på nyare tiders sociala förhållanden. Den hotar att ramla der den bestått i århundraden; men der den längescdan blifvit afskaffad, så:om icke förenlig med sanv kultur och humanitet, der skulle den, ånyo ivförd, verka under? Der skulle den, såsom det realiserade idealet, blifva måttstocken för den grad af frihet, som menskligheten i sin svaghet kunde bära utan sjelfsvåld och feberyra? Men för att: erhålia detna modereiarde , lagom bindande kraft, buru långt skulle fideikommiss-in:ättningen sträcka sig? TEN fjerdedelen , bedjede!en cHer hälften At statens Brond:gendom? Har vore opänsen för denna samhällsmakt, hvars väsende utgjorde sembällets medelpunktsbif? Antag hvad proportion som helst; tv någon måste väl finnas? Låt omständigheterna bestämma den, och se till deux närmaste följden derutaf. Dessa verkliga liberi Larones, eller friberrar, som skulle kunna ingilva aktniveg för lagar ne hos Monarken och förhindra sjelfsvåldet att få nåcon fast fot, mäste naluarblotovic äga alla dertill erfardarliga me