Aftonbladet – 23 maj 1834, sida 3

) Några studerande hafva referecat orden, som talades i ungdomens namn: Hr Professor! En ungdom, som alskar sitt fädernesland, kan ej anvnat än afven älska dess historia. Svenska historien, hvars alla blad äro fulla af obefläckad ära och obetvingad sjelfständighet, är Sverges ypperste skattkammare: derur hämtar ynglingen vishet, mod, fosterlandskärlek, m. e. o. alla de dygder, som pryda en Svensk medborgare. Då Hr Professorn med Svorre Sturlesons hand öppnat porten till detta minnenas heliga tempel och ledsagat ossin i dess sköldbehängda salar, så kan HAr Prof. ej för oss vara en främling. I Svenska ungdomens namn tacka vi Förf. till Berättelserna ur Svenska historien, för hvad han bittills sagt oss, och vi boppas och önska, att Hr Prof. må fortfara att för ett med glädje och förtjusning lyssnande folk berätta hvad detta folk äger stort och märkvärdigt under de vexlande händelserna. Den Carolinska ynglingakorpsen, som är här församlad, lyckönskar Hr Professorn till dess förestående utländska resa, och lyckönskar fäderneslandet till den vinst, som derifrån är oskiljaktig. Sveas hulde genius åtfölje Hr Professorn på den vetenskapliga pilgrimsfärden från fosterjorden hän öfver de fält, der vår store Gustaf Adolf segrade och dog! — Men då vi nämna Gu-taf Adolf, uppmanas vi ytterligare att med ett varmt och tacksamt hjerta för den herrlige Konungens berömde historiograf instämma: lefve Prof. Fryxell!