Aftonbladet – 12 maj 1834, sida 1

VO RA oo OO OS OR VM TN ÅA MV AR nn 2 vå 0 Hof-Rätt blifvit lottade den 14 December och å Kongl. Hof-Rättens redogörelse funnits sä:skilt antecknade. Således är anmärkningen att balansens belopp å denna och tabellen N:o 9 skulle visas olika äfven vanställd, enär, såsom visadt är, tabellen N:o 3 bestämdt upplyser, att balansen var ökad just med de den 14 December lottade målen, och då balanserre å begge tabellerne jemföras med hvarandra, inhämtas det nyssberörda lottade mål utgjorde 218 till antalet. Att dessa vid årets slut äfven voro oafgjorde är emellertid påtagligt, likasom att, då rätta beloppet af sådana mål, som till påföljande året balan erades, skulle uppgifvas, de ifrågavarande 218 äfven borde komma i beräkning, Af denna anledning är också balansen å tab. N:o 8 upptagen sådan den befinnes. Det har vid tabeliernes uppgörande icke undfallit uppmärksamheten, att nyssberörde 218 mål, ehuru lottade under årets lopp eller den 14 December, likväl af Kongl. Hof-Ratlten äro från beräkning uteslutne. Twvifvelsutan har sådant skett på den grund, att, bland de mål, hvilka upptagas såsom inkomna under årets första hälft, inbegripes äfven sädane, som inkommit mot slutet af föregående året 1931 och på lika sätt då varit från redovisnin.g uteslutne, I detta fall var det också rätt, att till undvikande af dubbel beräkning blaud de under året inkomne mål, icke upplöra de nu ihågavarande 218, emedan eljest målens antal för året blifvit oriktigt ökadt; och Kongl. HofRätten skulle derigenom äfven vederfarits den orättvisa, alt balansen, mot verkliga förhållandet ökad, visats vara under åreis lopp tillökt med 218 mål. Ett sådant resultat hade också uppkommit, om dessa mål upptagits å tabelien N:o g, såsom anmärkaren ansett den böra upprättas. Denna oriktighet är nu deremot alldeles förekommen, då mani uppgifterne följt K. HofRättens egen förteckning. Vidare är anmärkt, att från antalet af de så kallade handlagde ärenden i eivilz och kriminele mål, blifvit uteslutne icke mindre än 1383 rece-. pissen. Dessa recepissen finnas likväl, efter hvad 1 det föregåsnde blifvit omnämdt, riktigt utmärkte å tabellen N:o 5, ehuru från beräkningen af anhängige mål uteslutve. Orsaken dertill är uppenbarligen den, att recepissen endast och allenast utgöra inkomne bevis att handlingar blifvit parter tillstälde, — bevis, hvaraf de fleste emottagas och antecknas af någon tjensteman, utan att Kongl. HofRätten med deras handliggande använder tid eller möda. Hr Justitie StatsMinisterns berättelse är, efter hvad af dess innehåll inhämtas, alldeles icke ämnad att åstadkomma någon jemförelse emellan Kong!. Hof-Rätternes arbeten eller uppgifva numerären på buru många särskilta skrifter och handlingar, som i inkomne mål till ena eller andra embetsvesket ingifvas, än mindre, att afgöra den föga maktpåliggande tvist, huruvida dessa papper varit till antalet flere eller färre på ena eller andra stället. Den har deremot ett mera vidtomfattande föremål, nemligen att ådagalägga huru brottoch tvistemål till deras antal öfver hela riket sig förkållit, och huruvida dessa tilleller aftagit, med hvad mera som till Justitre förvaltningen i Riket hörer. Att således, bland de af Kongl. Hof-Rätten handlagde brottoch tvistemål, beräkna recepissen, och det till ett anta! af dubbelt mera än Kongl. Hof-Rättens alla under året handlagde vädjade och instämde saker, hade varit högst olämpligt, helst då i de öfrige Kongl. Hof-Rätternas arbetsförteckningar icke omnämnas nägra recepissen. Af det anförda torde anmärknuingarne i alla delar finnas vederlagde. Huruvida frågan om rättaste sättet att beräkna de i Kongl. Göta Hof-Rätt handlagde brottmål och civila mål härigenom är afgjord, må den sakkunnige afgöra. Det säkra åtminstone är, att allmänheten, inför hvilken denna angelägna fråga blifvit dragen, under hot att rättelse torde inför konungatronen komma att sökas, deraf är föga Intresserad. Anmärtaren vet det ock nog, men fast han ej insett eller velat inse haltlösheten af anmärkningarne, har han dock tiliäfventyrs åsyftat, alt genom uppställningen af några siffertal och derpå gruvdade sienbara envmärkningar förvilla omdömet öfver värdet af ett arbete, som 1 flere hänseenden är at stor vigt och på hvars utförande möda och granvlaga uppmärksamhet varit använd. Denna förmodan syses bide skälig och ursäktlig, ly om anmerkaren endast åsyftar nåson rättelse eller cärmale upplysn , har båda delorne kunnat den nu.bec vinnas på annan väs