nämde sätt beslutade förhöjnisgar, Konungen ägde rält att säga: nej det får ej skel Angående Nummerlotteriet yttrade sig Strindlund i öfverensstammelse med sin vid Utskottsbetänkandet fogade reservation, under framställning af statsverkets behof af lotlterimedlen, och under det han lemnade i sitt värde den fina moraliska känsla, som fördömer lotteriet derföre att inkomsten synes skamlig. För Lotteriets bibehållande, alldenstund de ansågo inkomsten deraf för Statsverket oumbärlig, derest ej allmogens tunga skatter skulle ökas, talade Brisman, Viklund, Peter Jönsson från Kristianstad, Peter Jönsson från Jönköpings läv, Tufve Månsson från Skäne, Gustaf Gustafsson från Södermantand, Anders Andersson från Westerås län, med flere. Deremot förklarade Nils Månsson från Skåne, att hans åsigter i ämnet voro af Hans Jansson utvecklade. I denna anda taiade Jan Bengtsson från Westernorrland, Göran Jonasson; Ärhlblom, Heurlin. Vice Talemannen Jon Jonsson kunde ej annat än rösta för lotteriers bibehållande, emedan erfarenheten visat, att, i de södra orterna, folket allt mer och mer kommit i vana att spela på Danska Klasslotteriet; och skulle sådant naturligtvis än vidare tilitaga, derest Svenska Nummerlotteriet upphörde. Anders Danielsson: I afseende på Strindlunds yttrande, vörande den principfråga, huruvida Hoos bifall Ull afekaldaunde af sgrundskatter ärnunge? behöflist eller ej, får jag erinra, att grundlagarue måste, i ala bindelser, ordagrant tolkas. Miu äsigt af nämde fråga är således obestridligen den nemligvn 157 S RR. F. icke något undantog biitvit ejordt utan der oviikorligen stadgas att BR. S. allena, vid alimän Riksdog, utöfva beskattvingsvätlen, om der sägs vara folkets och , icke konungens. 64 S. BB. F. bestämmer, att såväl de ordiverie, som de extra ordinarie utlagor eller bevillninger disponeras af kovungen, men unärmd föruassättning, alt de af BR. St till anslås. Hvad BR. Se icke såsom skatStatsverket anslå, kan icke uttagas af der best Stalsver CC temedel ti L 1 uappbö nänner, och all emellan Konung och Stän4 i 5 4 der delad beskatiningsrätt har varit, är och förblifver evinnerlicen, i Svea land, stridande emot så väl häfd som lar Betrö nummerlotteriet, så har jag med min röst, som härvid betyder litet eller intet, yrkat afskaffande af detsamma, men dervid icke föreställt mig tillökning af allmmogens skatter, utan tvevtom, genom ett uppgjerdt förslag, vigat, huruledes, utan någon sådan tillökning, ej allenast Nummerlotteriet, utan ock både Mantalspenvingarne samt Lagmansoch Häradsböfdingeräntar, såsom särdeles för allnogen betungande, må kunna afskaffas. Då nu diskussionen var slutad, utbad sig Sekrerarea få erinra, det ban vid förra Riksdagen, 1 då inom ståndet uppstådd fråga, huruvida konungens sanktion erfordrades, för att bereda gällande kraft åt Riksens Stönders beslut om upphörande af någon bland Statsverkets ordinarie inkomster, yttrat en mot Å. Danielssons derom nu framställda åsigt stridande mening, hvilken, af Talmannen antagen till grund för dess; vägran af en proposition, den ståndet äskat, äfven af dåvarande Konstitutions-Utskott godkändes. Nu ansåg Sekreteraren öfverflödigt att utveckla skålen till omförmälde mening, men förbehöll sig att få göra densamma gällande, när ärendet, ifall betänkandet nu återremitterades, förekommer till slutligt afgörande i ståndet, såvida nemligen påståendet om obehöfligheten af Konungens sanktion i berörde afseende då fortsättes. Stårdet fann för godt att återremittera inkomstbetänkandet. i Utan diskussion blefvo åtskilliga Utskottsbetänkanden bifallne. Den 2 Maj var ej något plenum i Bondeståndet, såsom i de 3 öfriga, utan endast en. förberedande enskilt konferens rörande Banko-Utskottets realisationsbetänkande. MBYTES OR SE TATIL AE STOCKHOLM POR