hörande, på det ej en sådan god atstet måtte alldeles förfelas, bort åtföljas af ett förslag till underdånig anhållan, det måtte K. MM. genom ändamålsenliga författningar, förhindra allt offentligt spel å ivoch utjändska Jlotterier. Skulle K. M. ej lämpeligt anse, att et sådan! förbud mot allt lotteri utfarda, borde BR. St i underdåniolet söka utverka, att Nummeriotteriet måtte til klasslotteri förändras. Uiskoitet har ansett staten ej kunna umbära den betvdlige Lzgmansoch Häradshöfdingesäntan. Det af ÅA. Danielson uppgifva förslag till en inkocstberäkn ng, som medgifvil nämde räntas upphörande, utan att öka bevilluingen, bade Utskottet likväl icke vederlagt. Utskottet har deremot förklarat, att, derest en förhöjd tulloch b bevillning är Jtskottet föreslå nedsättnivg 1 att förvänta, vill U srundskatterna. Tala en trodde, att någon lindring i dessa ej kunde motsvara sådana obilliga och dryon skyddsafgifter, som d: öfverslasade. Gruvd:katterna äro vida mindre oformåisa, än peronela afgifter, hvilka mec lika tynsd, som arundsåatten, men änvu mera ojfemt än de ba den jerdbrukande klassevs husfäder. 2 T 1 Olaus Eriksson från Bohuslir te än v , Heilltskotsoch Haåra tet ha ag Taradshöfdingsnn syac 3 ). Ia 1 ål ot för all occen vert he ag räptornas afskafftande, hvilket lor allmogen vers usen tryckande onus utgör 30,000 har I öfrigt aucns menlig, än anhan Nuammerlotteriet vida m! I ;d lotterispelet fördra spel. Ingen tidspillan är i . enad, och den spelandes förlust bestämd inom en viss gräns. Ut: skriftligt anförande kemställde ÅÄnd. Friksson från Övebro I: om icke, då Utskottet, uti den delen af betänkandet, som vrörer begärd nedsättning I tionden för tackjernstiliverkningen inom Karlskoga bergslag, ansett ärendet icke vara tillrickligen utredt af vederbörende embetsbort uppvörlig utredning verk och auktoriteter, samma gifva sättet att få en sådan feder tillvägsbragt, Fan yrkade derföre återremiss. Anders Pålsson från Jönköpings Län: I fråga om Nummerlotteriet hade han samma åsigter, som dem Frih. Palmstjerna och Stirindlund 1 deras reservationer vid betänkandet yttrat. — Nummerlotteriets indragning komme att allt för mycket förtynga jordbrukarens skattebördor. Hans Jansson från Elfsborgs Län yttrade: Under erkännande, att jag i Utskottet medverkat till det vunna resultatet i afseende på Nummerlotteriet, tror jag mig äga, em ej en statsekonomisk, åtminstone en moralisk grund för mitt handlingssätt i denna fråga. Under medgifvande af den förlust, staten finge vidkännas genom Nummerlotteriets indragning, hemställde han, om det är staten värdigt, och med dess sanna fördel öfverensstämmande, att med privilegier uppmuntra och underhålla sådana mrättningar, hvilka allmänt erkännas vara moraliskt skadliga, och attlemna dem en sådan uppmuntran, blott derföre att de skaffa inkomster. 1 lagboken har jag ej. funnit något laga fång, som kallas spelvinst, och hvad som icke är laga fång är ofång. säga domare-reglorna. Detta måtte väl gälla för bela samhället lika såväl som för hvarje individ. — — Må arbetaren hellre vandra, med sin lilla skärf, till sparbanken, eller annan nyttig inrättning; der skall han i behofvets stund kunna påräkna en säker och ädlare vinst. Jag yrkar bifall till Utskottets betsnkande i hvad det 1iörer Nummerlotteriets indragning. 4; Strindlund, ledamot af StatsUtskottet, försvarade det för handen varande Inkomstbetänkandet, först hvad det angår beräkningen af restantierna och förhållandet rörande tiondenedsältningen inom Karlsskoga bergslag. Vidare andiog han: I hvad Anders Danielsson yttrat, rörande R. Sus iätt alt upphäfva statens ordinaric inkomster, utan att för verkställigheten Kongl. HMaj:ts bifall må erfordras, skulle jag, med föru!sättning, att grundlagen de: emot icke lade något hinder, vara benägen att instämma, så framt icke flera betsnkligheter i berörde afseende förekommo. Om RB. St. skulle äga rätt att afskaffa eller necsit:a ordinarie inkomsterre; så skulle det och på R. St. ankomma att höja sådana skatter, utan att Konungens bifall devtill erfordras, Följakteligen, och då beskattrinvgsfrågor af denna beskefferhet kunna afgöres, utan att alla fyra Stånden om besluten sig förena, så skula le äfven, emot Bonde-Ståndets bestridarde, grundskatterna kunna ökas huru mycket scm helst de ancre Riks-Stånden hehaecde: ech då det är alla ———————— —K K — — O— ——