Aftonbladet – 21 april 1834, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet. Auhålles vördsamt, att inneliggande skrift måtte med görligaste första införas, på det våra fattige landsmän, så vidt möjligt är, måtte räddas för bungrens rysliga följder och få hvad som erfordras för deras åkrars hesående. Stockholm d. 12 April 1834 Anders Mårtensson. Sven Jönsson. från Jemtlands södra fögderi. ifrån Herjgeådalen, Med anledning af tillförordnade Landshöfdingen Adlersparres i Jemtlands län till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne utlåtande, angående länets spanmålsbehof, för vidlyftigt att här intagas, få vi anhålla att följande måtte i Tit. tidning införas. För att fredas från den tillvitelse a!t anföra mindre tillförlitliga uppgifter inför Konungatronen, sedan numera Landshöfdingen Adlersparres underd. berättelse, angående dervarande spanmålstillgångar, inkommit, få vi härigenom till allmänheten meddela de anledningar som föranledt desse af oss gjorde underd. ansökningar, samt äfven motiverne dertill. Undertecknade Risdagsfullmäktige från Jemtlands ech Herjedalens provinser äro öfvertygade, dels af cgen erfarenhet, dels af de underrättelser hvilka i bref, icke allenast från Presterskapet i åtskillige secknar och från enskilte personer dem meddelats, att stor brist såväl å säd till föda som utsäde uppstått nästan öfverallt i dessa af naturen vanlottade bygder, hvilka dessutom hemsökts af flera, cfter hvarandra följande missväxtår. För vår goda älskade Konung, hvars omsorger för sitt lands väl alltid af oss i tacksamma hjertan skola bevaras, anmälte yi, efter vår ankomst till hufvudstaden, våra hemmavarande medbröders behofver, isynmerhet svårigheten för erhållandet af tjenligt frökorn till detta års utsäde. Förhoppniugsfulla voro de löften om undsättning vi erhöllo, och vi skyndade att derom underrätta de hemmavarande, på det de, efter anställda undersökningar skulle kunna till oss afsända en noggrann uppgift på landets nödigaste behofver, äfvensem Kongl. Maj:t behagade derom infordra Landshöfdingen Adlersparres underdåniga utlåtande i ämnet; men huru förundrade och bestörte blefvo vi icke, sedan vi, deraf cr