Aftonbladet – 15 april 1834, sida 2

d:n lärer befinnas, afsifver dock ett starkt bevis (om ännu något behöfves) för den sanniug, att små sillen i Bohuslan är omogen, och just derföre icke fortplantar sig. Sedan denna sanning är ådagalagd, och den som tviflar derpå, hänvisad till erfarenhet samt uppmanad att, om han kan, med bevis vederlägga den; så låtom oss kasta en bhek pi de i Bohusläns skär. gårdar begagnade silifiske-redskapen, Dessa äro endast såkallade sillvadar, ett slags notar af ofantlig storlek och lätthet. En sådan sillvad håller 400 alnar och deröfver i längd, 36 alnar i djuplek, och har så fina maskor, att 36 finnas på hvarje alns längd. Den skötes af 20 man med tre båtar, och kostar med tross och öfrigt tillbehör mellan 1,500 och 2000 Rdr rgs. Det är klart att, hvar en sådan pjes framgår, han måste uppsopa allt som är framför honom, vare sig smått eller stort, ungt eller gammalt. Nir vi au veta att i Bohusskärgård finnes sill af alla dimensioner, från den af 12 tums längd, till den af ett eller annat tum, och att der finnes mera af de smärre än större grad:tionerna3 så kunna vi redan häraf sluta, att den mesta sill, som med de täta vadarna UPpsopas, måste vara smärre sill. Detta är också öfverensstämmande med verkliga förhållandet. Af de kring 30,000 tunnor sill, som enligt Kommerse Kollegit uppgift fiskades i Bohusläns skrgårdar under vintern 1831 och 1932, utgjordes knappt 200 tunnor af stor mogen sill af t2 tums längd; allt det öfriga var smärre sillar, af hvilka . minsta deien höll 9 10 tum, men den allra största mängden knappt mer än 4, 5 eller 6 tum Då jag ej blott fått denna uppgift af fiskvarne, utan sjelf sett åtskilliga af fångsten, kan jaz ingalnnda betvifla det uppgifna förhållandet. I medeltal kan man således antaga, att minst 10 af de då fångade sillar åtgå, för att fylla ett rum, som intages af en enda fullmogen. Oberväknadt således att den omogna sillen ar ojenförligt smärre än den mogpa, kan man attesa, blott 1 qvantlitatift hänseende att, för hvarje upsfiskad tunva af småsill, man förstört ämnet för minst 10 tunvor, och således blott på en enda vinter för 300,000 tunnor mogen silll Detta faktum är säkert och och kan ej bestridas. Hurnvida detta sätt att utplundra sillungarna är skadligt eller oskadligt, blir åter en annan fråga, hvars besvarande ej tillhör naturbistorien utan ekonomien. Men deremat finnes en annan ganska vislig fårs, hvars besvarande det tillhör naturhistoriev att försöka. Kan man vara säker all ej den sill, som under en årstid eller ett är finnes i Bohus skärgård. under en annan årstid eller et annat är flytiar till en annan vidt aflägsenv trakt? Mel den högsta grad af sannolikhet kan man, ledd af erfarevuheten, besvara denna fråga. Erfarenheten visar att i icsen af de trakter, som närmare eler fjärmare omgif:a Bohuslänska skärgården, och i hvilka sill förekommer, finnes precist sidan sill som der Bohuslänska. Söder om Bohuslän vid norra Halland, Kullen, Sundet, Danmark är sillen något olika. Fiskarens genom ständ:g öfning vauda blick ser genast skilnaden. Han ultrycker äfven denna skilnad derigenom att Kuillasillen (så hallas af honom all den syd.igare) är mer kort och undersätsig, med :ågot mindre hufvud, då Bohussillen är mer smal, långsträckt och med något större bufvud. Dessutom leker Bohussillen och Kullasillen, erligt fiskvarnes egen försäkran, på olika årstider. Det är häraf klart att icke Bobussillen årligen vandrar till eller från söder, så att hvad en årstid är Bohu-sill en annan årsit4är Kullasill. Sådant lärer icke heller någon påstå. Deremot finnas de, som antaga att sillen vandrar årligen till och från Nordsjön, Man har här ett mer öppet fält för sina hypoteser. Men härvid möter dock, vid närmare granskong, genast den olägenbeten att Nordsjöns sill, sådan hon årligen infioner sig vid Norges vestra kuster, är helt och hillet ofik den Bobustänska. Ej blott fiskrarne, uan äfven hvar och en aunan, som sett Bohussill och Norsk sill, känner skilnaden ). Således äv det klart att ingen årlig utvandring sker från Bohuslän till Norge eller tveriom. Också är det svårt att inse hvarföre man skulle beböfva antaca sådan sillvandring tillels ier från Bohusskiren, då man derstädes träffar alla gradationer i storlek och ålder, från voelet som nyliven ntllialte vuv rvAamnmnsaon fill don falla