RAN ataåt , De ytterligare fluktuationerne i spanmålspriserne, uvågoj gång under ett och samma är, lära väl med skäl kunn räknas till de mest olyckliga förhållanden för Svenska landt bruket och bland de mäktigaste hindren för dess uppkoms och bestånd. Orsaken åter till dessa häftiga svängninga emellan, i sednare åren, oftast ytterligt låga, men också di och då ytterligt höga priser, är helt och hållet att till skrifra saknaden af en stor och väl organiserad spanmålshandel, hvilken i de goda åren uppköpte och till mindre bördiga år bevarade landtmannens öfverllödiga grödor, samt derigenom hindrade spanmålens fallande i vanvärde och upprätthöll den vid ett skäligt medelpris. Att försöka organisera en sådan spanmålshandel under styrelse af något Statens Embetsverk, eller att Länsvis, genom såkallade municipalstyrelser försöka att etablera dylika offentliga spanmälshandelsinrättningar, anser jag, i synnerhet när frågan är om hela Riket, och cj undantagsvis om någon enskilt provins, vara i bada fallen en lika stor orimlighet. Men jag anser alldeles icke omöjligt, att en sädar stor och ändamålsenlig spanmålshandel skulle på privata händer kunna uppkomma och organisera sig; väl ej i ett ögonblick, men dock inom icke särdeles lång tid, i fall nämlhgen de hinder undanrödjas, hvilka för närvarande stälia sig i vägen för alla större och längre tidsrymder omfattande spekulationer i denna väg. Sådane hinder äro egentligen eudast tvenne: saknaden af tjenlige torkanstalter för spanmäålen, och utaf en, för alltid stabel tullafgift på inkommande utländsk spanmål. Enskiltas omtanka har i de sednare åren börjat väckas på anläggandet af Rior och torkanstalter, och genom de stora belöningar, som af Styrelser blifvit utsatte för uppfinnandet af de tjenligaste inrättningar af detta slag, kan man hoppas vatt omtankan allt mer och mer skall riktas åt detta hall; det kan således ej utgöra ämne för någon framställning å min sida. Men på den andra, ännu mera vigtiga omständigheten, celler saknaden af en klokt beräknad, hvarken viterligt hög men också ej lag, och framför allt varaktig och ståbel tull å utländsk spanmål, på denna ännu vigtigare omständighet utbeder jag mig alt få fästa VWVällofiige Ständets uppmärksamhet, och till afhjelpande häraf önskade jag få föreslå de medel, hvilka en långvarig eftertanka öfver detta ämne för mig framställt såsom de bäste. Trvak-taten med Ryssland rörande handelsförhållanderne med Fin. land, och de i denna traktat stadgade halfva införselsafgitterne för Finsk spanmål, under hvilken rubrik äfven Rysk spanmål ganska lätt, med åtnjutande af samma lindring i tullen, huru stora partier som helst, kunnat i Sverge 18praktiseras, har likväl hittills utgjort ett oöfvervinnerligt hwder för en Klok och ändamålsenlig reglering af spanmålstullen. Lyckligtvis löper denna traktat med innevarande år tillända, säsom jag redan ofvancrinrat, och ännu har den icke, så vidt mig veterligt är, blifvit förnyad. Jag anhåller derföre, att RiksStånden måtte till Kongl. Maj:t, så fort som möjligt, framföra deras underdåniga önskan, ay, i händelse af en förnyad handelstraktat med Ryssland, det, uti den ännu gällande, befinteliga stadgandet om half införselstull för Finsk spanmål, icke måtte återupptagas. I sammanhang dermed föreslår jag en generel tullafgift å all inkommande utländsk spanmål, ifrån hvad land den komma må, af2 Rdr 52 sk. Banko å tunnan Hvete, af 2 Rdr Bauko å tunnan Råg, af I Rdr 32 sk. å tunnan korn, af I Rdr 16 sk. Banko å tunnan hafre; och anhåller jag att RiksStändeu likaledes hos Kongl. Maj:t underdånigst måtte framföra deras underdåniga önskningar, så väl att Kongl. Maj:t täcktes meddela sin nådiga försäkran, att nämde tullafgifter, såsom på en gång beredande ett kraftigt skydd för den inhemska spanmålsproduktioner och en mäktig uppmuntran för bildande af en inhemsk spanmålshandel, skola förblifva ståndande och varaktiga i goda som i onda år, samt äfven att Kongl. Maj:t, för att ej mindre kraftigt hägna inhemska jordbruket, måtte allt framgent förbjuda införseln utaf alla utländska spanmålsfabrikater, malt, biänvin, gryn, mjöl, m. m. af hvad namn och ifrån hvad land de vara må. I cn tidpunkt då nödvändigheten kräfver, att en gräns sättes för en ytterligt uppdrifven Bränviusbränning, lärer det likväl vara lika angeläget, att medel påtänkuas, hvarigevom landtmanrnen sättes i stånd, att från ctt annat håll. vinna den verkliga celler inbillade fördel, som han tror sig hämta från en öfverdrifven Bränvinsbränning. Upprätthållne spanmålspriser, i följd af en ansenlig, för atttid stbact, skyddstull å utländsk spanmål, samt utaf en sig bildande stor inhemsk spanmålshandel, tror jag visserligen vara ettsådant, ganska väsendtligt bidragande medel. Men icke föreställer jag mig likväl, att det ensamt är tillräckligt. Öfvergången, som till följd af bränvinsbräuningens inskränkning blir nödvändig, ifrån en ensidigt drifven sädesproduktion till en mera ändamålsenlig Landthushållning, medelst en förbättrad ladugårdsskötsel, påkallar underlättande, uppmuntrande och stödjaude åtgärder från statens sida. Det är i sådan afsigt sora jag föreslar, för några år, en betydlig förhöjning af inJörsetsafgifte ne för utrikes ifrån inkommande viktualier och landtmannavaror, samt efter den tiden införselsförbud. Man har förut betviflat att Stockhotm kunde, utan fara för brist, förses med dess behofver ifrån lamdets egna provinser. Detta problem löstes likväl till mycken tilfredsställelse, under den tid koleran gick i Abo; ty den derigenom skedde spärringen, som förhindrade Finsk införs21, uppmuntrade egna medborgare så från Småland som Ostergötland och andra ställen, att hitsända viktualie varor, hvilka så till pris som qualit voro bättre än de utländska. Finnes endast säkra afsättnings-punkter för de inhemska produkterne, så uppstår, genom den täflan cgen vinuing framkallar, på en gång oberäkneliga fördelar, så för landet som städerua. Härof uppkommer en vexelverkan emellan Stadsoch Landtmanna-näringar, genom hvilken utbyt-n af ömsesidiga produkter verkställas, vill ömsesidiga fördelar; och det är endast på denna väg den aftagande vå mågan kan afhjelpas och välståndet återställas. Men en ärf an med mtlöRsnn 0 I Läavaoerar Allt hvilket sSVNeS