Aftonbladet – 19 mars 1834, sida 1

MASS MLTINKORISUSEI AA ALSO Ta ER CR OEI VS NR a, RIKSDAGSUNDERRÄTTELSER. Borgarståndets plenum den 17 Mars. Protokollsjusteringen upptog fulla tre timmar. Hr Hallgren begärde derefter ordet: Han ville oförstäldt till Ståndet framställa den frågan, hburuvida Ståndet vore belåtet med den anda, som inom Ståndet yttrade sig, eller med det förhållande, som emellan flere af dess ledamöter ägde rum. — Ståndet hade visat sig äga enhet och kraft i viljan; — hade derföre fått allmänna opinionen för sig; denna opinion skulle det dock ej behålla genom att, vid hvarje tillfälle som erbjöd sig, upprifva redan läkta sår. Representanterne voro församlade, hvarken för att förvärfva konungeeller folkgunst, utan för at grundlagsenligt handlägga förekommande ärenden; de skulle bäst uppfylta sitt kall, om de, utan att söka bibringa andra sin mening, respekterade hvars och ens öfvertygelse. Då till hans kännedom kommit, att Herr Talman stått eller stod i strid med sig sjelf, huruvida det med hans heder vore förenligt att han bibehöll sin ingalunda afundsvärda plats, hemställde talaren, om ej allt hvad som förefallit 1 detta afseende borde öfverlemnas åt glömskan, och trodde han, att bvarken Stånde:s rättigheter eiler Hr Talmans heder då kunde beböfva anses kränkte. — Hr ZMinberg begärde, att Hr Talman ville till Ståndet hemställa, huruvida ej Hr Hallgrens yttrande, utan vidare åtgärd, borde läggas till hanllingarne, — Hr Zalman deremot frågade, om ej Ståndet ville återgå till ordningen för dagen, hvilket besvarades med enhälligt ja, . Efter denva lilla diversion föredrogos åtskilliga Utskottsbetänkanden; bland dessa få vi nämna följande: Statsutskottets utlåtande, hvaruti Utskottet tillstyrkt afskrifning af en i salpeterfondens räkenskaper balanserad summa, stor 35,000 R:dr, utgitfven såsom lån till Carl Gustafs stads gevärsfaktori; Hr Halling afgaf i anledning häraf ett skriftligt anförande, hvarulti han yrkade, att beslut öfver denna fråga måtte uppskjutas, intilldess förvaltningen af gevärsfaktoriet blifvit granskad. Talaren kuude emellertid ej tillstyrka bifall till memorialet. — Hr Santesson, som ledamot 1 utskottet, förklarade, att det anset!s åndamålslöst att i räkenskaperna balanseral en fordran, som det vore tillförlitliven utrvönt aldrig kunde betalas. — Hr Petre begärde återremiss i anledning af det, som Fr Halling anfört, och äfven derföre, att ban ansåg det gifva anledning till ett farligt prejudikat för framtiden, om den tillstyrkta afskrifningen bifölls. Utlåtandet åierremitterades. Samma öde träffade Statsutskottets utlåtande, hvaruti Utskottet afstyrkt bifall ull f. d. Grosshandlanden Weners ansökning om nedsättning i arrendet af Svartsjö kungsgård. — Hr Eckerman yttrade, att han kände det arrendatorn i betydlig mån förbättrat kungsgården; att arrendatorn derpå nedlagt sin betydliga förmögenhet, och att han med bustru och barn skulle nedsjunka i fattigdom, om ej Ständerna behjertade hans belägenhet. Talaren begärde att utlåtandet måtte återremilteras. MHäruti instämde Hr Langenberg. — Hr Santesson deiade med Hr Eckerman den önskar, att enskilte förhållanden kunde konsidereras, och Ständerne derigenom blifva i tillfälle att göra enskilte godt; — ville ej eller inskränka Ståndets eller Ständernas rätt dertill, men hade ej ansett en sådan rättighet tillkomma Utskottet, som fruktat att ett tillstyrkande utlåtande skolat väcka flere anspråk i sådan väg. — Han ville ej bestrida återremissen, men trodde ej att Utskottet kunde göra annorlunda, än det gjort. Härefter föredrogs Stats-utskottets utlåtande, i anledning af erhållen återremiss å Betänkendet, rörande Talmannens ersättning för egna Riksdagskostvader, klubbkostnaderne, samt aflöningen till Ståndens och Utskottens kanslier. — På en ledamots derom gjorda framställning diskuterades och afgjordes utlåtandet punktvis, och först förekom huruvida Landtmarskalken och Talmannen skulle tillerkännas ersättning eller ei; då denna fråga bifvit jakande besvarad, öfvergick man till andra punkten bvaruti utskollet ansett, att i månadtlig ersättning för Landtmarskalken borde anslås 500 Rdr, och för bvarje af de öfrige Talmännen 400 Rdr Banko. Häröfver debet:evades hifliets Hr Holm vrkade art