Aftonbladet – 13 mars 1834, sida 3

Article Image
2787 valle han icke awet kunna behe, h Värför sw — tdbsPere VV tb POP SPloa Afr kanskt ror 4 ; En mörgon-ky 4 kom han ini menageiiet öc befallte vaktkarifi;.2!t Öppna ån dfantlig tige I bur. Karen lät hov6m upprepa befallningen 3 4 gånger, omh då detta slutligen skedde 1 en;tor som ej lemna ? något tylfyel. öfrigt om, -.att de var hans allvar, började hag att gråta. Jag tac kar dig för divti leltagande, sade Martin, meå br; -dig icke om mig, utan öppna buren. Stöög der sedan igen efter mn. ig, och hvad som än må tilldraga sig, så öppna de o icke å nyo, förrän du ser mig fullkom ligt lugn. Få en framför allt, tala icke om allt detta för någon? Vaktkarlen lydde nu tillsägelsen, och Martin:in träddei buren, beväpnad med en knölpåk och två dö kar. Redan förut hade ha! genom kurens galler med sin käpp smekt denna Mm 3er.. Nu så: våra tillsemmans. med djuret, vågade )lan. stryka och kittla dess sidor, mer med oupphörlig uppmärksamhet på dess blickar och rörelser. : Efter! några mituters för! PP, och stolt öfver en framgång, som han sjelf icke vå gat hoppas, tät han karlen äter öppna buren. Man—sen kunde knappt hämta sig frår sin förundran öfser hvad ham sett. Orsaken till detta fenomen är, att Martin har i sin blick någonting, som imponear och hänför, hans djerfhet förskräcker och beer djurets sinne, så att Jet insex hans öfverlägsenhet. Om man härtill lägger hans skarpsinnighet, hans själslugn, hans ovanliga mnskelkraft och vighet, så kan man tämmeligenv förklara det underbara välde har utöfvar på sina stunama undersåtare. Ar Martin har sjelf medgifvit dessa orsaker och tillstått, att, för att göra hvad han gör, endast behöfves mod, styrka och ett godt omdöme. Mean tror, säger han att jag: innehar några särskilta bemligheter, men det är icke fallet. Jag söker gisj sa till hvarje djurs karakter och böjelser; jag rättav mig efter dem förra och smickrar de senare. Den late unnar jag hvila, med den lekfaulle leker jag, och jag blir deras vän, emedan de frukta, att ha mig till fiende. Martin gjorde länge i Hemlighet besök hos tigern, och efter 2 månader hade bar så dresserat honom, att han lade sig ned på hans befallning, hvarvid han hvarje gång fick ett stycke kött till belöning för sin lydnad. Nu: sade ban slatligen tilt sin hustru och svåger, hvilka ej litet förskräcktes deröfver, huru han tämt en tiger, och upprepade inför deras ögon de vådliga försök vi myss omtalat, Sedan den tiden har han fullkomnat sin metod; och Paris, London, Berlin m. fl. ha sett dess sa utomordentliga skådespel, hvari vilda djur, som man ansett otämjbara, täfla med 2ktörerne 1 förstånd och uppmärksamhet. Androcies lejon, Macdonalds lejoninna, ha måst afträda sin plats i ryktbara djurs historia åt lejonen Coburg och Nero, samt åt lejoninuorna Charlotte och FannyMen om lejonens ädelmod är bekant, så är tigerns grymhet deremot ett ordspråk. Och likväl har Martin förmått den lekfulla, smidiga tigrinnan Bel ly, att leka med hans hufvud: som en mor med sin sons. Man ryser vid ett sådant skådespel, under det man applauderar det, Isynnmerhet ryser man, när man, hör ur Martins mun, att en enda falsk rörelse, det minsta sken af svaghet, skuile ovillkorligen medföra hans död. De vilda djuren älska honom icke, de frukta honom. När man, vid hans inträde i menageriet, ser blixtrarne i deras ögon, och hör deras rytande, under det deras man reser sig i höjden och de gnida sina fläckiga pälsar mot burarnas galler, så finner man genast, att det icke är en vän som de emottaga, utan en beberrskare. I Boulogne hade: Martin genom lejonet Coburg nära förlorat tron på sin öfverlägsenhet. Emellan dem båda börjades en strid, som åskådarne endast togo för en lek. Martin blef sårad i handen och låret, men lejonet, som han nästan slagit till jorden, förskräcktes af hans hotande åtbörder, och återvände i sin bur. En björn, som haa räddade ur ett lejons klor, var otacksam nog, att vilja sönderrifva honom; men Martin bestraffade detta brott med 3 dolkstyng. De vilda djuren äro hans passion, och han har öppet sagt sin hustru, att ehuru. mycket ban älskar henne, bar hon likväl farliga rivaler 1 lejonet och tigern. En rik Engelsman har hållit ett ansenligt vad, att Martin inom 2 år skall bli ett offer för sin djerfhet, och det är icke otroligt, att Mylord kan vinna sitt vad.

13 mars 1834, sida 3

Thumbnail