mr ÖH MMMM Mm UM MH MH MM MUM I MH HU HMMMMMMMMMM——LV er I oo .öocC po oo Wm mm Ä AV MH JJJvkÖeåevemmmmnnm mh oo-zazz wA742Amn inne e.epmpg;rhvmmAoamaARh JIMI mL I I oo anZ-zn1Jm ammlnlhoe L BB n X kt rr nn välmenande väckta motion fästat mera vigt, än den i Prosten Holmströms tanka ägde. Han afsåg dermed ibland annat realisationens bestånd; den hade således sammanhang med det vigtiga ämne, hvarföre Riksens Ständer blifvit sammankallade; han trodde att de Norrländska provinserne, som ligga under samma latitud som de Finska, skulle framdeles kunna åstadkomma samma produkter som dessa senare, hvarigenom införsel af Finska viktualievaror blefve öfverflödig. — Biskop Hedren gillade visserligen hvad talarne rörande Professor Grenanders välmenande motion anfört, men önskade för det oriktiga uti principen alt ogilla motioner rörande enskilte och vägra dem remiss, att Prof. Grenanders motion måtte till Utskottet remitteras. Han önskade att Ständet ej måtte godkänna den grundsate, som nu hade sökt göra sig gällande. Han anförde inkonseqvensen deruti, att remittera, såsom nyss förut skelt, frågan om laxfisket vid Elfkarleby , som rörde endast det obetydliga an:alet af Dalelfvens stvränders bebyggare, och förneka remiss åt en motion, rörande en stor del af riket. Han påstod att hvarje redlig Svensk man ägde rätt alt göra äfven den aflägsnaste vrå al riket till föremål för sin omtanke. Detta anforande möttes af Ståndets allmänna högljudda bifall. Från flere håll hördes: Ingen supprimering af motionsrätten! Professor Grenander yrkade nu remiss af sin motion. Professor fZolmström yttrade, att då hvarken Högv. Ståndet eller motionären vid hans anförande fastat något afseende, önskade han, att detta anförande, som ej hörde till hufvudsaken, måtte, utan att till Utskottet ållölja motioner, ee dast förvaras i Ståndets protokoll. Prosten Bexell tiodde dock, att det för sin historiska märk värdighet skull ej borde skiljas från motionen. Slutligen instämde Ständet I Biskop Thyselii och Biskop Hedrgos sedan yttrade tanka att diskussionen cj borde ällölja remissvn. Prosten Björkman uppläste en motion om orvnighet emellan äkta makar. Motionären föreslog skilsmessa utan alla de bittills stadgade föregående varningsgrader. Då pastor fåfängt varnat, skulle sahen bänskjutas till kyrkorådet, och sedan till domstolen, som skiljer de oenige. (bordlades) — b) Om förmedlade hemmans deltagande ef:er oförmediadt hemmantal uti kyrkooch prestegårdsbygnader. (Lagutskottet.) Prosten Ohrnbergs motion att Visingsö församling må at V:singsborgs kungsgård erhålla en utvidgning af sin kyrkogård remilterades till Statsutskottet. Prosten Lindahl motionerade on förändring i uppbärandet af Pastorernes löner. (bordlades) Prosten Hallberg om befrielse från beläggning af karta sigillata vid kontrakter rörande kyrkor, då frågan vore om mindre summor. Prosten Ahlqvist: Om en skolas inrättande i Bornholms staa på Öland (tull Allm. Besv. och Ek. Utsk. b) Om understöd för utgilvandet af Svenskt ediplomataiiuim. Kyrkoherden Bergvall: Om förändring af författningarne rörande sockenstämmor -— Prosten Aittag uppläste ett anförande i samma ämne. Efter någon diskussion, bvaruti Kommunister Dalilpren, Prosten Hcurlin, Biskopparne Hedren och Franzn, Doktor Petersson m.fl. deltogo, lades dessa motioner på bordet. Biskop Faxes motion om befarad bristande tillgång på prester bordlades. Prosten Odman upplaste ett ganska intressant anförande om hållkjutsen och skjutsväsendet Fan uppställde en historik af skjulsväsendet ända ifrån väldgästningens tider, och visade huru allmogens frivilliga åtagande småningom blifvit en tryckande pålaga. Under Kung Fredriks tid utfärdades den första förordning, der allmogen ålades att skjutsa. Motionären yrkade hållskjutsens fullkomliga afskalfande, skjutslegans förhöjande, samt skjutsningens öfverlåtavde åt bolag eller enskilte entreprenörer. (Fill Allm. Besv. och Ek. utsko:tet.) RarocareStändets nlenum ff. m. dd. 294 Febr.