iationens tillväxt. RIKSDAGSUNDERRAÄTTELSER. Presteståndets plenum den 24 Febr. . Flere utskottsbetänkandeno upplästes, hvilka dels bordlades, dels biföllos. Bland dessa sistnämde voro: Statsutskottets om RBiksdagkostnadernes utgående från Riksgälds-kontore!t, samt Expeditions Utskottets ang. antagandet af en Kanslist öfver det i Riksdagsordninzen bestämda antal. Expeditions-Utskottets arvförande angående Hr Voug!s öfvertagande af Riksdagstrycket på entreprenad a 32 1-2 R:dr per ark för 1,200 exemplars tryck och papper, bvarigenom man beräknade en vinst af 7 1-2: Rdr pr ark, ijemförelse med förra Riksdagens tryckningskostnad, lades på bordet. I avledning af Or Professor Agardhs motion rörande bränvinsbränningen uppläste Hr Doktor Masselroth ett anförande, hvaruti han omtalade jordbrukets stora förlägenbet samt den förstörande verkan derpå genom spanmålsprisernes fluktuationer. Botemedlet deremot voro magasins-inrättningar. Spekulationen hade endast varit riktad derhän, att uppköpa spanmålev om hösten, då bonden var i största förlägenhet om penningar, för alt åter sälja den åt honom om våren och sommaren. Med ett aftynande jordbruk kunde man icke hoppas realisationens bestånd. Prof. Agardh hade nöjaktigt besvarat, hvarifrån en magasinsfond borde tagas, nemt!. från Bbränvinsskatten. Ar Prosteo Nordin trodde att, då fråga vore om modernäringen, borde man ej blott fästa sig vid spanmålsproduktionen, utav äfven vid ladugården. Derigenom att kött ej behöfde utifrån införas skulle handelsvågen jemnas. Lefvande kött kunde med lätthet långa vägar transportera sig sjelft. Fårafveln borde uppmuntras, m. m. Doktor Heurlin klagade öfver statens inblandning i undsättningsväg och brist på kapitaler. Ständerne borde i låneväg upp: muntra spekulationen, att bolag kunde i landsorterne bilda ig för spanmålshandeln. Så länge folket vänjes att alltid erhålla hjelp af staten, kan ej någon ekonomi bland dem uppkomma. Prosten fostn gillade Professor Agardhs förslag, och föreslog att ett förslag till magasinsreglemente borde uppsättas. Prosten Holmström trodde att de sednaste talarnes anföranden, såsom rörande ett annat ämne än Prof. Agardhs motion, borde särskilt afså till Utskottet. Talmannen fann för sin del, att de stodo i fullkomligt sammanhang med motionen och blifvit af densamma föranledda. Prosten flolms röm erinrade om Riksdagsordningen, som bjuder alt en motion bör omfatta blott ett enda anine. Efter någon diskussion derom remitterades Professor Agardhs motion till Allmänna Besvärsoch Ekonomi-Utskottet. He Prosten AHvasser uppläste ett skriftligt anförande om upphörande af kronofisket i Elfkarleby. (Till Allm. Besv. och Exov. Utsk.) Prosten Holmström uppläste ett långt anförande, angaende Professor Grenanuders på bordet liggande motioa om uppmuntran till Norrländska provinsernas invånare rör. deras hushållning och näringar. Han trodde alt denna fråga ej hörde till Biksens Ständers behandling; att provinserne äga genom sina egna Länsstyrelser väg till Regeringen3z han sökte visa obehörigheten att någon vile väcka motioner rörande provinser och menigheter, till bvilka han cj hörde och om hvilkas ekonomiska förhällande han ej kunde hafva något rätt begrepp; han afstyrkte förmynderskapet öfver de Norrländska provinserne, och tillstyrkte Professor Grenander, alt ej orka remiss af sin motion till Utskottet, äfvensom han sjelf önskade, att hans anförande endast måtte förvaras uti Stlåndets protokoll. Hr Biskop Vingård instämde häruti med Prosten Holmström. Professor Grenander förklarade, att han vid sin