Aftonbladet – 25 februari 1834, sida 3

LITTERATUR. Af den mängd Noveller, som de senare åren lemnat pressen, dels originaler, verkliga eller sig så kallande, dels ötversättningar, särdeles ifrån den i detta hänseende rikhaltiga Tyska Litteraturen, skulle man tro sig äga anledning att sluta, det denna lektyr är för allmänheten mycket begärlig. Men i samma mån kunde man ock med skäl fordra, att öfversättare gjorde ett bättre urval, än ofta är händelsen, och att författare gåfve sig litet mera tid och använde mer möda, än vanligtvis är fallet med produkter af denna art, som i allmänhet inskränka sig till obetydligheter, föga förtjente af den stund som egnas åt deras genomläsning. Något egentligt undantag berifrån gör icke en nyligen utkommen brochyv: ?En vinter i Hernösand, i bref från FVilhelminay som i bref mellan 2:ne fruntimmer och 3:ne herrar, en Häradshöfding och 2:ne NMagistrar, innehåller en liten kärleks-roman, hvars upplösning blir, som vanligt, giftermål, sedan festmannen, först gäckad af den ena systerns obeständighet, fattar brinnande tycke för den andra, hvilken ock blir hans maka. Naturligtvis möta åtskilliga svårigbeter, som föranleda uppskof, försvåringar 0. s. v.; men slutligen vinner och den äldre systern sin Önskan att bli fru åt en Dragonoficer, heta hennes Nåd mm. m. Författaren, som visserligen icke röjer några spår af att vara en Wilhelmina, har på titeln förlagt handlingens scen uppe i Norrland, förmodligen för att locka.,en mängd täsare med hoppet om beskrifning på .Norrlandslifvet, naturen och sederna i: en smås:ad uppe i Norden, och dess sällskapston. Io Läsare, som 1 förevarande novell väntar sig en sådan skildring, finner sig, lika med oss, helt och hållet bedragen. Utom det att mormor, som Majorskan, säges bo i Hernösand, saknas så fullkomligt all beskr:fning på denna stad och dess innebyggare, att vi icke funnit ett enda dråg af en sådan teckning, ehuru mycket intresse densamma skulle ägt för Läsaren. Denna talang, att med natursanning måla mensiskor och orter, att med en ända tili åskådligbet dramatisk liflighet låta karakterer och härdelser utveckla sig framför Läsarens ögon, är en ; förmåga, som Walter Scott i hög grad innehade, a