Aftonbladet – 14 februari 1834, sida 2

— ITinköping den 12 Februari. Åter ett nytt beslag inom orten på lurendrägadt gods, hvars utgång var nära att blifva ganska tragisk. Den 5 dennes kl. 1 middagen ankom reseinspektoren Hr kaptenen Fornander till Hälla Gästgifvaregård i Godegårds Socken af detta Län, hvarest i anledning af ett s. k. sädesmöte, flere hundrade personer skola, efter uppgift, varit församlade, dels Östgötadels Nerikes-boar. Genast erbjöd sig tillfälle för bemälte Hr kapten alt göra 23ne beslag af ibland annat silkesmadras och bomullsdukar samt kambrick m. m. som ansågs 1 värde till 2 å 300 Redr. Godset som tillhörde Gårdfarihandlande, eller med andra ord knallar, och hvaraf en, som slutligen erkände sig vara deläzare i varorpa, är stämd till rätta, bölls till salu på ett bord några alnar från gästgifveri-bygningen. Sedan förseglingen af beslagsgodset försiggått i vederbörande Kronolänsmans och Fjerdingsmans närvaro, och det redan var nifördt och nedlagdt i Kapt. F—s iåkdon, och ban sjelf, omgifven af en väldig och mumlande folkmassa, färdig att afresa, hade en karl smygt sig på sidan om honom och frånryckt honom en dubbel-pistol, som han höll i venstra handen. Men kort var karlens besittningstid af försvarsvapnet; ty i samma ögonblick som Kapt. F. skulle återtaga detsamma, balkade våldsverkaren på den islupna marken, föll och släppte pistoln; men snart återuppkommen tog han genast till flykten och kunde icke då upphinnas af en af de 2:ne vittnen, som Kapt. F. medförde. Kapt. afreste straxt derefter, tagande samma väg som den flyende, och då han vid pass 100 fomnar derifrån, vid Godegärds fattigstuga fick den uppiysning af det vittne som förföljde karlen, att denne tagit sin tillflykt in uti nämde hus ämnade kapit. göra sig säker om brottslingens person. Men nu bl!ir han varse folkmassan i antågande från gästgifvaregården och i ett icke otydligt tillkävnagifvet uppsåt, att återtaga godset. Vid en sådan prolog för ett tillämnadt — uppträde, som tvifvelsutan blifvit af en högst betänklig art, fann kapt. F. för godt att för sin egen och godsets säkerhet fortsätta resan. Vittnet som sökte få fast på karlen och derföre begifvit sig till fattigstugan blef, efter sin berättelse, qvarhållen der af folkmassan 2 å 3 timmar och hotad med icke den vänligaste medfart. Der hade ock slutligen vår pistolkarl infunnit sig och tilldelat vittnet slag i änsigtet med ett piskskaft; en annan skall hafva skuffat honom omkull i ett dike. Sedan Kapt. F. kört ett stycke väg mötte han ett par Herrar från Godegårds bruk, som ämnade sig till Hälla och för hvilka han omrsalade tilldragelsen Han anhöll hos dem att de ville vid framkomsten tillsäga vederbörande kronobetjente om skyndsammaste åtgärd att stilla folkhopen och frälsa vittnet som af den qvarhölls. Herrarne lofvade detta och fortsatte resan, hvilket äfven Kaptenen, utan att kunna invänta villnet, var så mycket hellre nödsakad att göra, som flere af folkmassan nu kommo springande-efter honom, förmodligen i afsiat att fullborda en. rekapitulation af det i beslag tagpa godset; men de hunno icke den som tagit det i sin vård. Sedermera skola åtta personerv af dem kastat sig på Nämdemannen Carl Jonssons i Studsberg Elfsta Socken, och hans grannes åkdon, sant befallt desse köra så fort som möjligt för att upphinna Kapt. F., hvilken de skola sagt sig vilja mörda. Men då de ej kunde förmå Elfve