riksdaler banko arket. På Riks-Stånden sjelfve, hufvudsakligen på deras Ordförande och Talemanskonklaven, beror, huruvida det korrektif, som finnes mot denna. obehöfliga och följaktligen obehöriga utgift, må äfven vid denna riksdag kunna användas, eller icke, Till afgörande hvilar nemligen på Riksståndens bord frågan om en så beskaffad förändring i grundlagen, att hvarje Riksstånd hädanefter sjelft skulle äga pröfva och afgöra, huruvida dess protokoller vid det pågående Riksmötet skola tryckas i helhet eller uti lsammandrag. Om nu den vanliga praxis följes; att ej förr, än längre -fram..under Riksdagen besluta om grundlagsfrågorna, som, i händelse af förändring, skola underställas Konungens stadfästelse, så går rättigheten för Riksens Ständer helt och hållet förlorad, att i tid förordna, att deras protokoller skola äfven vid denna Riksdag tryckas i sammandrag. Riksdagskostnadssumman belastas då onödigtvis med 30, 40 till 50,000 riksdaler, eller mera. Man framställer således till Herrar Talmäns och deras konklavs behjertande den petition, att grundlagsfrågorne måtte bli det första ämne, hvarmed Riksstånden komma att sysselsätta sig, så snart utskotterne blifvit valde och Talmanskonklaven första gången sammanträdt. Ty utom den omförmälte förändringen, finnas äfven 2:ne andra, rörande hvilka det vore af vigt, att snart känna Statsmakternas beslut. Den ena afser 72 S. Regeringsformen, på bvilken hela finans-systemets ordnande hvilar, enligt de grunder, som föranledt den Urtima Riksdagens sammankallande. Den andra angår högsta antalet af Härader, som äger att förena sig om en Representant i Bonde-Ståndet. Detta skulle möjligen kunna vinna ännu en eller annan värdig medlem vid denna Riksdag, om den föreslagna inskränkningen uti nämde antal blir antagen. —— — ee. 2 ) Vid denna punkt synes det, att Ins. icke känt det ackord, som vid denna Riksdag blifvit träffadt mellan Riddarhus-Direktronen och Boktrycl avaon ÅÄnklaet hlanllat huariaoa avk Slall snnehålla