Aftonbladet – 8 januari 1834, sida 1

Article Image
nyo öppnat våra diplomatiska relationer med Portugal. I Spanien har Konung Ferdinand den VH:s död kallat Prinsessan hans dotter på tronen; genast har jag erkänt Drottning Isabella II, i det hopp, att detta snara erkännande, och de derigenom öppnade relationerna mellan de båda regeringarna skulle bidraga till att skydda Spanien mot de faror, hvaraf det hotades. Redan tyckes lugnet återkomma i de provinser, hvarest upproret utbrustit. Den på min befallning bildade armekorpsen skyddar emellertid våra gränser mot hvad som kan hända. Ständigt i ett nära förbund med Storbrittanien, ha vi skäl att räkna på, att de hinder, som mött det definitiva afslutandet af fördraget emellan Belgiens och Nederländernas konung, icke vidare skola vara i stånd att äfventyra hvarken Belgiens hufvudsakliga intressen eller Europas lugn. Schweitz har för. ögonblicket blifvit försatt i oro genom inre tvedrägt, men hvilken dess regerings fasthet förstått att skyndsamt bilägga. Jag har låtit det vara mig angeläget att göra henne de tjenster, som hon kunde vänta af en trogen och oegennyttig allierad. Ottomaniska riket har hotats af stora faror. Jag har medverkat till befrämjande af dess pacifikation, hvilken fordrades både af Frankrikes intressen och af den Europeiska ordningens stabilitet. Jag skall icke upphöra med mina bemödanden för detta fredstillstånds upprätthållande. De händelser, hvarom jag nu talat, och isynnerhet halföns beligenhet ha ålagt mig skyldigheten, att bibehålla armden på den fot, som statens säkerhet fordrar. Låtom oss, mina herrar, fullborda vårt verk; måtte ordningen, mäktig och aktad, hädanefter vara på förhand tryggad mot hvarje anfall; måtte ett verksamt skydd för nationalintressena skingra faktionernas sista hopp! Då skall Frankrike, lyckligt och fritt under den af detsamma grundade regeringens skyddande vård, slutligen utan hinder kunna fullfölja sin välfärds bana. Detta är min käraste önskan; J skolen bistå mig att betrygga dess fullständiga realiserande. Det bifall detta tal erhöll af åhörarne, uppskattas olika af tidningarne, i mån af hvars och ens olika måttstock derför. Fordom plägade de utmärktaste ställena i trontalet afbrytas af ropet: Five le roi! men sådant uteblef denna gång, förmodligen emedan talet icke innehåller några utmärkta ställen. De flesta äro likväl temligen öfverens derom, att talet egentligen säger ingenting, och att, om koncepistens afsigt varit, att författa talet så, att hvar och en kunde deraf draga hvad slutföljder han behagade, så har denna afsigt fullkomligen uppnåtts. Enligt National skall koncepisten vara ingen annan än Konungen sjelf, som få timmar före sessionen kasserat ministrarnes projekt till talet, och beslutat att med egna ord föredra sina egna tankar. Äfven de Engelska tidningarne instämma deri, att talet är obetydligt. Times gläder sig öfver de fredliga tänkesätt det innehåller, men Morning Herald kallar deträtt och slätt ett absurdt dokument, ett dåligt lappverk, och värdigt det doktrinära kabinett hvarifrån det utgått. Det vissa af saken är, att hvarken regeringen eller Juste Milieu derigenom vunnit. Man håller före, att oppositionen i Kamaren icke skall under denna session bli så särdeles talrik, men likväl derföre icke vanmäktig. Andra erinra härvid, att år 1824 hade Kammaren i början endast sju oppositionsmän; men det visade sig snart, att desse, enligt Casimir Periers uttryck, hade 32 mil lioner Fransmän till stöd. Äfven bör man ta i beräkning den popularitet Lafayettes rgunion åtnjuter, ehuru denne icke ärnar sträcka dess ledamöters antal till mer än 4o, för att ibland dem kunna bibehålla enigheten. I anseende till föremålet för Kamrarnes öfverläggningar säger Journal des Debats: rörande juryn torde ingen modifikation komma att föreslåsDeremot talas om ett lagförslag, angående de offentliga utroparne och telegrafers upprättande genom enskilta entreprenörer. Förslaget rörande statsrådets organisation skall i de första dagarne föreläggas kamrarne. Man tror, att ministrarne skola återtaga den i förra sessio. . nen diskuterade tullagen och förelägga en annan beao bh: AA — oo Ga

8 januari 1834, sida 1

Thumbnail