Aftonbladet – 7 januari 1834, sida 1

UTRIEES. KRIGSRUSTNINGARNA EMOT RYSSLAND. Detta vigtiga ämne utgör i närvarande stund onekligen så uteslutande föremålet för de pohtiska beräkningarna, att allt som bidrager att upplysa det måste vara af intresse. Vi meddela derföre vedanstående utdrag af några Engelska och Fransyska blad; men fästa isynnerhet uppmärksamheten på ewt par ur Allgemeine Zeitung hämtade bref, hvilka till slut bifogas. Den Engelska Courier, som ännu kelt nyligen talade ur en foglig ton och erinrade om ett krigs kostsambet, har nu i en hast bortlagt sna betänkligbeter och blifvit likaså krigiskt stämd, som någon af dess kolleger: Pimes, som redan afgiort krigets nödvändighet, sysselsätter sig också derföre nu med operationsplanerna, och säger i anleduving häraf bland annal: Den väg, England har att välja för att skydda det vestra Europa mot Rysslands öfvermakt, är den lättaste såväl som den visaste. Det är en preventions-polit:k, som vanligtvis är vida bättre än en repressiv, och har den fördelen, att prevenlionsmedlen finnas i öfverflöd på den punkt der de behöfva användas; hvaremot om det onda, man velat förebygga, redan inträffat, alla de naturliga eller politiska förhållanden, hvilka man nå kan anvtaga såsom verktyg i Englands hand, att kufva den Ryska evöfringsiystnaden, då skulle falla som tyrgder i fiendens vågskål och kunna nyttjas som lika många hrafter -mot England. Svarta hafvet och Dardanellerna bilda en bred väg, hvarpå de Brittiska och Franska vapnen till lands och sjös kunna intränga i sjelfva bjertat af de Ryska hjelpkällorna; men om de en gång fallit 1 Rysslands hand, skall detta fast tillspärra den trånga ingången, och Sva:ta hafvet skall bli en insjö i Czarens vidsträckta rike, vigtigare för det samma än ett dussin strömmar af sjelfva Donaus storlek. De skönaste skogar i Euwopa, de ypperligaste ställen till skeppsvarf, jemte de säkraste stationer för en flotta på Medelhafvet huru stor bon än må vara, skulle ur en obetydlig makts händer, sådan som Turkiet nu är, öfvergå till en makt af första ransen och med den fariigaste politik, som Ryssland nu blifvit, — tack vare det vestra Europas efterlåtenhet och moraliska trögket. Mehemet Alis nyskapade rike är likaledes en stark skyddsmur emot Ryssland, och det skulle vara ett verkligt vanvett af England att lemna det obegagnadt, eller alt högmodigt förakta det. Mehemet har ic0o,o000 käcka och val disciplinerade soldater under en skicklig anförare, en god flotta, öppna tillgångar till Asiatiska kuster och Bosforen, och skulle, om han sett på tronen i Konstantinopel, visa Czaren Nikolaus en helt annan panna, än den olycklige, ohjelpligt fallne Mabmud förmår göra. Mehemed Ah ar Eveland tillgifven: 5 oj 3 , han vet, att Sorbrittaniens intressen ceh politik bj icke äro oförenliga med hans; han har länge sökt vår vänskap och Konung Wilhelms min strar behöfva blott säga ett ord, så är den Egyptiske eröfvaren vår buodsförvandt. Morning Chrontele gör följande bet: aktelser, som i mer än ett hänseende förtjena att behjeras: Turkiska rikets länge förutsedda fail hotar, att bringa Europa i uppror. Alan påstår, att Ryska sändebudet antagit en ganska hög ton, då man föreställde honom hans regerings tydbga planer. För öfrigt torde Englands och Frankrikes demonsbaltover göra god verkan. Österrike har, som man vet, länge v:sat en ärlig böjelse att understödja Turkiet. Men det är mer än sanvolikt, att i (