Aftonbladet – 4 januari 1834, sida 2

VI 0 MR AO DO RAM LIV ISLAe OM BANKENS ORGANISATION, Andra ÅAriikeln. Om Rikets Ständers Bank i dess förhållande till enskilta K elit-rörelsen. Herr Helsingius har i sitt förslag tänkt sig RB. St. Bank fortfara såsom Läne-Bank. Han har ej kunnat annat, emedan han var bunden vid de förhållanden, som nu förelinnas.. Mea R. St. sjelfve kunna, äfven med antagande af Hr Helsingii förslag, genast, om de så anse nyttigt, besluta Lånerörelsens successiva upphörande eller utredning. Ett sådant beslut skulle äfven vara af ofelbar nytta, under vilkor att myntbestämningen nu genast verkliggöres genom fri inoch utvexling af silfvermynt och sedlar i banken. Att genom offentliga staltsanstalter bedrifva lånerörelse, är ett oting; . och vår Banks historia bevisar det tillräckligt. För att undvika vidlyftighet, behöfves härvid icke att framdraga exempel från fordna tider: vi vilja endast nämna senare tilldragelser. Fastighets-lånen, hvilka i kostnader för mängden af Lånetagare vida öfvergått den fördel, en nedsatt ränta tycktes erbjuda, och hvilka onekligen hindrat egendomarnes intecknande på enskilta händer, till det belopp, som i de flesta fali eljest varit möjligt: dessa lån hafva på samma gång försvårat bankens försättande i behörigt skick, och lockat de enskilta kapitalerna från Jordegendoms-säkerheten, till den rörliga eller namn-krediten, De hafva likväl ej kunnat på långt när tillfredsställa låne-behofvet; och utgöra ännu ej I1-10:del af inteknings-beloppet i riket, under det att de säkerligen utdrifvit många tiodelar ifrån fastighets-krediten ). De missbruk, som i början yppades vid odlingslånen; de enskilta olyckor en stor del af dessa lån beredde och sjelfva den allmänna olägenhet, som låtit förmärka sig af den oeftertanka, hvarmed under en tid den öppna jorden ökades på bekostnad af ladugården; allt detta är för väl bekant, föratt här behöfva vidare utvecklas. Bränvinspannan har deraf blifvit en oundviklig följd. Diskont-lånen qvarstå ännu såsom ett det tydligaste bevis på otjenligheten af publika låneanstalter, med sine vederhäftighetsbetyg, sina omsättningsbruk, och straffräntor; och utsökningarna på kautionisterna, de för syns skull skeende bysättningarne, samt de slutliga afskrifningarne, utvisa så många motbjudande exempel af den anda, hvari dessa lån sökas, meddelas och liqvideras, att man deraf kan bedömma den skadliga inverkan stats-anstalter haft på enskilta rättskänslan och krediten. Att en och annan Lands-Sekreterare-befattning och domsaga blifvit några hundra R:dr indrägtigare per år, genom betygs-lösen, bevisar blott en ringa del af det otjenliga i en låneanstalt, hvars styrelses omdöme öfver låntagarnes säkerhet måste byggas på så Osåkra grunder; och den inflytelse detta afvita kreditbruk gifvit åt embetsmännen på enskiltas affärer, skulle icke äga rum i ett land, med väl ordnad kreditrörelse. Svårigheten att afsluta denna lånerörelse på sex månaders kredit, under fem års tid, genom tio omsättningar, hvilken redan visat sig vid utredningen af de år 1817 fallna privat-diskonterna, hvilkas rörelse dock icke på långt när hade antagit den undsättnings-natur, som Banko-diskontens, bevisar tillräckligt på huru låg ståndpunkt penningerörelsen i vårt land står, och tillika huru skenbar den förmögenhet är, som icke grundas på de sanna vilkeren för all nationel förkofran: arbete och bildning. )3Vi befara, att Ins. i denna punkt misstagit sig. Orsaken dertill, att kapitaler hellre utlånas på namn emot borgen, än på inteckningssäkerhet, är nemligen i vår tanka ingen annan, än den större svårigheten att återbekomma eller indrifva det förra slaget af fordringar i jemförelse med DA Alt. fo ftanlunsn.dd. osdanvendaärnmar haf