Aftonbladet – 4 november 1833, sida 3

Article Image
iede ar det Iramsiauda klandret ; ene ligt de juridiska begrepp man nu sökt göra gällande, tänkte likväl ingen menniska på, atthvad som -yttrades emot sjelfva representationssättet , kunde anses smädeligt emot den moraliska personen3; nu veta vi icke huruvida ej ett nyttåtal kan följa på blotta aftryckningen af samma uppsats. Vi skola emellertid: försöka risken; och införa. här nedan ett fragment deraf. Uppsatsen var egentligen föranledd af ett yttrande i KonstitutionsUtskottet af Hr Kammarherren von Ehrenheim; och: Författaren yttrar der bland annat: i Har vår nuvarande representation i någon tid gjort fäderneslandets lycka, varit grundvalen för dess anseende? Rådfrågom historien och vår egen erfarenhet, om det verkligen så: varit, om denna bräckliga statsform någonsin: var en tillfiykt för nationen; om, från den tid hon började representeras i stånd, dess ära och lycka, ens den allmänna rättvisan blifvit der vårdade, på ett sätt sam kan bestå: inför sanningens och efterverldens pröfning? Och det enda goda den uträttat, i fall det ej skett -fter en enda stor mans anvisning, har det icke ofta varit resultatet endast af ståndens inbördes afad och oenighet? Såg man ej Ständerna under .Evik XIV dömma Johan till ett evigt fängselse, och sedan bland skälen för Konungens afsättning anföra just denna dom; såg man. dera ej, krypande för Karl IX:s despotism, under tumulktuariska sessioner dömma de fyra BRiksråJen till döden, i trots aflag och verkliga förI hållandet; såg man ej de tre Ståndens afund mot det fjerde lemna enväldet i Karl XI:tes händer? (att hans visa administration blef en följd deraf, var alideles icke Ständernas förjenst) — oeh efter hans sons död så godt som .uiliintetgöra. Konungamakten och Konsungavärdigheten, förvandla sig sjelfva till diktatoriska myndigheter, på en gång lagstiftare act domare ef:er godtycke, besluta öfver alla förvartuingens åtgärder, börja okloka krig och uföra dem till skam: och olycka för Sverige och Svenska namnet, uppenbart sälja fäderneslandet it främmande Regeringars stridande poliuiksg— och. detta allt, för att kort derefter afkläda sig nästan alla nationliga rättigheter, och inslumra: under Konungamyndighetens smekande Hand så härdt, att blott despotismens jernok och landets nära hotande upplösning förmådde väcka dem derutur?: Priksens Ständer sammantvädde år 1809, sedan fosterbygden redan var räddad genom några bebjertade män, och af den Konung, öfver hvars aska äranoch välsignelserna hvila; men uppfylldes väl folkets bifliga väntan af detta riksmöte, ehuru tiden då visserlizen var iäne till en mängd nödiga refornrer? Ha vi ej sedan den tiden, vid de många riks dagar som korsat hvarandra, sett författningar vidtagas och förändras, lagar stiftas och upphäfvas, nödvändiga förbättringar proponeras, afhandlas och ogillas? Sevi ej ännt nationen; efter en nära fem månaders sammanvaro af sina ombud, förgäfves vänta något resultat af dessa öfverläggningar, någon hjelp för den allmänna förlagenheten, någon konseq-eut åteärd vill kreditens återställande och penningeverkets : stadgande? ) Man vill härmed ej kasta någon: skugga på Riksens Ständers åtgärder eller beI ella davagr PMIPAÅENIMANn fr dassotboa Aha

4 november 1833, sida 3

Thumbnail