UTRIEES. FRANKRIKE. Det märkvärdigaste Fransyska bladen med sista posten innehålla är en artikel i Mouiören, som upptager till besvarande en nyligen i Journal de St. Petersbourg införd uppsats i anledning af den debatt, som för ett par månader sedan föreföll i Engelska Underhuset rörande Polska angelägenheterne. (Se Aftonbladet Nine 170 och 172.) Den Kejserlige publieisten hade sökt bevisa, att Kejsar Nicolaus, utan hinder af några stadganden i traktater och kongressakter, kunde göra med Polen hvad högstdensamme godt syntes, och att hvarken England eller Frankrike hade någon rättighet att spörja efter, huru det förhöll sig med konstitution eller någonting annat i nämnde land. Härpå svarar nu Monitören hufvudsakligen, att de makter, som i Wienska kongressakten garanterat Polen en särskild förvaltning, en nationalrepresentation och nationella institutioner, nödvändigtvis äfven måste äga rättighet att tillse huruvida dessa löften uppfylldes, och att, så snart de trodde sig finna att . detta ej vore förhållandet, begära förklaringar af Ryska kabinettet. Den invänning från Ryska sidan, att revolutionen 1830 tillintetgjort Polska konstitutionen, och att Kejsaren, sedan han genom vapenmakt återeröfrat landet, kuade gifva detsamma hvad styrelseform han behagade, synes Monitören så mycket mindre grundad, som i fall man ville gå in på dena Ryska åsigten af revolutionen, att den endast varit ett verk af